- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
315

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

315

och hvarföre inte då invånarne själfva och hela staden? Visst
är ock, att jag icke på gatorna såg till en enda tiggare eller en
enda trasig invånare — och det må tilläggas, att jag icke häller
under de två fulla dygn, jag var där, såg en enda drucken
människa och det vill säga mycket för en svensk småstad.

* *

*



Och nu vill jag återkomma till sist till det där hjärtliga,
älskvärda väsendet jag talade om. Därom kunde jag skrifva
mycket, men vill försöka att vara kort.

Saken är den, att jag hade tillfälle att sammanträffa med
större och mindre skaror af Grennabor dels på en offentlig soirée,
där jag själf (ombedd att uppträda »till förmån för målade
fönster i nya kyrkan») med förlof sagdt, var soiréegifvaren och
alltså stod ansikte mot ansikte med publiken — en blid,
öfver-seende och glad publik — men också gjorde personlig
bekantskap med flera enskilda bland mina vänliga åhörare; dels vid
tvenne privata familjebjudningar, där Grenna-hjärtligheten gjorde
sig gällande på det älskvärdaste sätt och den glada samvaron
hade en så flärdlös prägel, att själfve major Schenström skulle
ha varit belåten. Att den ena af dessa bjudningar var i
prästgården, behöfver jag väl knappt säga, och hur gärna hade jag
inte nu yttrat några ord om det älskliga värdfolket där, men
det har jag ju lofvat att inte göra — och om balkongen och
trädgården har jag redan talat. I fråga om den andra
bjudningen, vill jag blott antyda, att den familj, som gaf den (till
firande af en födelsedag inom släkten), är den, som äger en af
^stadens största och vackraste trädgårdar, och att i följd häraf
det hela var i viss grad ett slags »garden party», som det heter
i England. Den för Grenna typiska hjärtligheten förnekade
sig icke häller här, och den nådde sin höjdpunkt i en för mig
personligen oförgätlig episod.

Förhållandet var följande. Vid denna middagsbjudning,
som ägde rum min sista dag i Grenna,*) stod jag så att säga
på resande fot och måste också för att i tid hinna till Tranås

*) Jag kom den 20 juni på kvällen och afreste den 22 inemot kl. 6 e. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free