Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Södra Dalarnes märkligaste minne från Gustaf Eriksson Wasas
irrfärder i dessa trakter. Gustaf Wasa är Dalarnes hjälte.
Hans minne, härdande för nutidsvekligheten, kraftigt och
klang-fnllt som malmen ur Dalarnes berg, lefver här som ingenstädes
eljest. Hans historia blifver oss här icke torr och abstrakt;
lefvande och personlig träder oss här den ädle befriaren, hög
och ren och enkel, till mötes ur minnesmärkenas sten, ur
sägnerna på folkets läppar.
I Borlänge vidtager Siljans järnväg, som för oss förbi
Gimsbergs och Djurmo »klackar», in i Siljansdalen,
Dalabygdens hjärta. På vägen se vi en och annan daldräkt, förelöpare
till hvad oss möter i Leksand och Rättvik. Där kring grinden
skumpa några små barn, rosenkindade och ljuslockiga, i gula,
sida kjortlar. Hvad de se roliga och måleriska ut! Det är
ju det engelska babymodet, dessa långa klädningar! Men åt
barnen i Humlegården gaf detta klädselsätt ett lillgammalt
utseende, medan dessa se så hjärtans naturliga ut! Vifta, vifta
åt framtidens dalfolk! — På tåget medföljde härifrån ett band,
förlåt en kår, frälsningsarmémusikanter, som skulle på manöver
och flitigt frestade trumhinnorna både på instrumenten och i
våra öron.
Klockan 4.21 e. m. är tåget i Insjön, där en liten bibana
leder ned till den kl. 5 afgående ångbåten, hvars namn helt
stilenligt är Gustaf Wasa. Utefter Insjön och den därigenom
flytande Östra Dalälfven går nu färden till Leksands Noret,
som nås efter en god halftimme. Stränderna äro närmast
älf-ven-låga, men höja sig småningom genom välmående bygd till
ganska aktningsbjudånde höjder. På sina ställen har här
liksom under älfvens nedre lopp genom vattnets skärning
strandremsan rasat, blottande en rödgul sand, hvars färg »gör sig»
vackert mot den gröna ängen därinvid. Rakt fram öppnar sig
Siljansdalens ingångsport. Underbart lockande reser sig i
fonden Gesundabergets blånande hvälfning.
Oförmodadt träffas å båten det angenämaste ressällskap i
en känd stockholmare och hans i studentmössans hvita sammet
klädde son, hvilken senare, efter hvad det visade sig, var
försedd med en mycket god kamera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
