- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1897 /
234

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

O. MARX.

af medförda varor och af husfolkets bröd och välling. Huru
väl upptagen den ännu återstående konjaken blef af de
uttröttade och frusna damerna, skall jag sent glömma, och jag
tror icke, att den mest fanatiske godtemplare skulle då velat
neka dem en klunk.

Men huru här nu vidare tillgick, må min danske vän
förmäla. Nog af, vi hade funnit våra vänner, om än af vandringen
medtagna, dock välbehållna, och vi skyndade oss åter i båten
för att före dem nå Melen’ och där reda nattkvarter åt dem.
Rodden gick undan, men klockan var närmare 11, då vi
ändt-ligen landade. Yi skyndade upp i det stora hus, som skulle
vara gästgifvaregård och som både till det yttre och det inre
vittnade om att det sett bättre tider. Här kungjordes med
högan röst, att vi voro turister, 10 stycken, och af dem tre
unga damer, som ärnade stanna öfver natten. Underrättelsen
mottogs med tystnad, som naturligen tolkades som samtycke,
och vi mötte våra snart ankommande reskamrater med den
hugnesamma nyheten, att vi skulle få nattkvarter, att supé var
beställd och att vi tillsagt om stockeld i stora salen. Det
sista kom först. Kring den sprakande brasan samlade vi oss
och talade om dagens ansträngningar och äfventyr. Och så
började supén synas. Litet för hvar kvart, hvilket naturligen
åstadkom, att hvad som insattes ögonblickligen försvann. Men
då värdinnan slutligen, med tydlig beundran för vår aptit,
insände ett par tjog kokta ägg och ett väldigt fat stekt öring,
måste äfven vi ge tappt, och det var klart, att, nu omkring kl.
V21 på natten, hvilan skulle smaka förträffligt efter en
händelserik dag. Först då märkte vi emellertid, att vi i detta
afseen-det uppgjort räkningen utan värden, ty denne förklarade, att
han ej kunde åstadkomma mera än sex bäddar, att emellertid
på det _närbelägna postkontoret möjligen två kunde logera, men
att för de öfriga två ej fanns möjlig plats. Nu voro goda råd
dyra. Men snart var saken klar. Undertecknad förklarade sig
villig att genast fara till nästa gästgifvaregård, Sandvigen i
Norge, och vår ålderspresident, vår oförbrännelige 63-årige
direktör, var ögonblicket efter färdig med sitt beslut att medfölja.
Vi fingo fram en häst, vi instufvades och med oss allt hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1897/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free