Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestod af trähus, samt att de obetydliga spår, dylika vid sin förstöring
efterlämna, blifvit af följande tider utan mycket besvär undanröjda för
nya anläggningar. Gatorna voro dessutom troligen ej stensatta,
hvilket de för öfrigt ej äro den dag som är.
Att staden det Oaktadt var betydande, hafva vi redan sett, och
framgår detta ej minst af de många kyrkor, den fordom ägt.
De tre nu kvarstående ödekyrkorna voro fordom helgade åt
aposteln Petrus, den hel. Olof och S:t Laurentius. De två först
nämnda äro tämligen väl bevarade och i många afseenden förtjänta
af synnerligt stor uppmärksamhet. Redan deras ålder gör dem
anmärkningsvärda. De tillhöra vår äldsta romanska tid och måste
räknas bland de allra tidigaste profven på våra förfäders sätt att bygga
kyrkor af sten, d. v. s. stenbyggnader öfver hufvud taget. Deras
plananläggning är i hög grad ovanlig och endast på några få ställen i
Sverige påträffa vi något därom påminnande.
Med en mycket stor mängd kyrkor såväl inom som utom Sverige
dela de däremot den egenskapen, att de varit befästa, d. v. s. så
anordnade, att de i ofredstider kunnat tjäna som befästa hus, fästningar,
framför hvilka den påträngande fienden kunde hejdas och tillbakaslås.
Vid Sigtuna-kyrkorna äro dessa befästningsanordningar särdeles
tydligt framträdande, kanske mer än på de flesta andra till vår tid
bevarade kyrkor.
S:t Pers kyrka — belägen invid prästgården — har af nyss nämnda
anledning haft vanligt sadeltak endast öfver östra delen, d. v. s. öfver koret.
Öfriga delar hafva haft platta eller nästan platta yttertak, öfver hvilka
murarna, försedda med tinnar, uppskjutit som bröstvärn och hvarest
således försvararne funno goda stridsplatser. Kring kyrkans väldiga,
omkring 80 fot höga midttorn har högt upp lupit en skyttegång af
timmer, hvarifrånplatsen rundt kring kyrkan kunnat behärskas med spjut
och kast. Andra anordningar tjänande till kyrkans försvar finnas äfven,
men måste här förbigås. Kyrkan har vidare på lämpligt afstånd varit
omgifven med en låg, men grof, i murbruk lagd kyrkogårdsmur, af
hvilken ännu lämningar här och där finnas kvar och hvilken
naturligtvis utgjorde ett betydande hinder vid fiendens försök att intill
kyrkans murar framföra sina belägrings- och an fallsmaskiner:
murbräckor och annat
S:t Olofs kyrka — den på bilden återgifna —, belägen strax
invid den n. v. stadskyrkan, har äfven varit en försvarskyrka, ehuru ej
så starkt utrustad som S:t Per. Den är treskeppig med en stor,
half-rund apsis eller korutsprång i öster och har tvenne korsarmar, en i
norr och en i söder, men det mycket egendomliga förhållandet äger
här rum, att den mest betydande delen af kyrkan befinner sig öster
om korsarmama och det ;jiellan dem belägna mäktiga tornet, under
det den västra afdelningen, som vanligen utgör kyrkans långhus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
