Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den största af dessa skogssjöar är den på gränsen till
Jämtland belägna Torringen, känd för sitt källklara vatten
och mycket besökt af traktens befolkning för sin tillgång på
fjällfisk, röding, en fisksort, som icke lär finnas i någon annan
sjö inom Medelpad.
Öfver Torringen tros också den allmänna färdvägen
mellan Medelpad och Jämtland ursprungligen ha gått fram.
En udde i sjön kallas än i dag Biskopsudden och en sägen
täljer, att en biskop fordom där skall hafva omkommit under
en resa genom trakten. En vik af sjön bär också det om
medeltiden påminnande namnet Munkfjorden.
Hvad bergshöjderna beträffar, så intager Bergåsen
hedersplatsen, och österut från den ser man på norra sidan om
älfven den fristående Öshallen eller Öberget och ännu längre
österut Getberget inom Torp. Snedt emot Öshallen på
älfvens södra sida höjer sig Ranklöfven med sina hällar och
tvärbranta stup, och längst i söder skönjer man
Gubbaber-get på gränsen till Helsingland. Västerut åter mötes ögat
af Orråsberget, från hvilket utsikten öfver Borgsjösjön och
dess dalområde också är af utomordentlig skönhet. Längst
i nordväst vid sjön Torringen ligger slutligen Snöskallen,
i hvilket berg finnes en grotta, hvars botten är ishöljd
året om.
Borgsjö är, kort sagdt, rikt på vatten och skogklädda
berg, och det är också just detta, som förlänar trakten det
drag af underbar fägring, som utmärker den, fastän denna
fägring ännu blifvit så litet beaktad inom främlingars krets.
Detta om Borgsjö utseende och natur, hvartill dock må
läggas, att jordmånen är bördig och lämnar god afkastning
i förhållande till det nordliga läget. Därom vittnar också den
omständigheten, att när år 1864 Borgsjö Hushållsgille
bildades med bland annat det syftet att söka införa sydländska
trädslag och för detta ändamål äfven ekplantor införskrefvos
och utplanterades, så hade detta till följd, att eken nu
växer flerstädes inom församlingen — bland annat på
kyrkogården — ehuru den ännu icke hunnit någon nämnvärd
groflek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
