Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knifvar — männen hade ju hvar sin jonge — eller gafflar
— som sådana använde man »de fem» — eller visp — i
dess ställe höggs vid myren och begagnades antingen en
luru, en skalad topp af en ung tall med i gröfre änden
kvarsittande decimeterlånga kvistar, eller ock en lika lätt
förfärdigad grötspade, lik en vanlig i handelsbodar använd
såpspade, hvarmed man dels vid kokningen bearbetade
gröten, dels tog sin del efter kokningen. Men det var ej så
lättvindigt i fråga om allt. Flerehanda
matvaror behöfdes jämte kärl att hafva dem uti.
Rå potatis, som kallas äpplen — andra äpplen
känner man ej till på skogen — medtog man
i en fässlingkass, en af stickor flätad korg
med vidjelänkar till bärremmar; torrt
bland-kornsbröd i en större näfversäck, kallad
brcd-kont; sill i en mindre näfversäck, benämnd
sillkon t; salt i ett slags af näfver »väfd» flaska,
som hette saltkont; smör i en smöräscha; med
salt och karve (kummin) tillredd saltost i en
annan äscha, eller i stället för ost s. k. mes-smör-
ouuj «x x’ iiin-
skoga. gröt i en liten bytta; fläsk, inrulladt i papper,
tidigare antagligen i näfver; mjöl i en påse
och mjölk i en flaska af trä eller — i sydligare finnsocknar,
t. ex. Magnskog, Gräsmark och Gunnarskog — af näfver:
näfver butt*. Vidare måste man förse sig med gryta och
* En näfverbutt (näfverbytta) gjordes pä följande sätt. Då näfvern på
försommaren löpte (gick lätt utaf), sågade man af en slät, kvistfri björkstam
en kubbe af den längd, butten skulle ha. Därefter knackades varsamt rundt
omkring, så att näfvern lossnade och kunde dragas af. I den näfverhylsa, som då
erhölls, insattes såsom bottnar två trissor af just den kubbe, som suttit däri
förut. I en af bottnarne gjordes ett hål. Dessa bottnar, som passade precis,
fästes med träspetor. Bottnarne gjordes ofta äfven af bräder och i
ellipsform, då butten blef något tillplattad. Till skydd för näfvern försågs butten
ofta med ett af näfver »väfdt» fodral, som äfven var fäst med spetorna.
Sådana buttar voro fullkomligt vattentäta. I Värmland äro de säregna för
finnbygderna och börja bli mycket sällsynta. Näfverbuttar hafva användts äfven
i de norra trakterna likasom träflaskor i de södra, där fil. kand. N. Keyland
träffat af det senare slaget ända ned i Brunskog. Sällsyntheten af de stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
