Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bryta igenom, ty eljest är muren öfverallt ogenomtränglig
och fast som en klippa.
I böljan af 1800-talet lät en slottsherre taga bort det
dyrbara koppartaket; sägnen förtäljer, att han skänkte det
till S:t Jacobs kyrka i Stockholm, där det ännu ligger. När
en tid därefter den röde hanen kom lös och häijade slottet,
hur det då måtte sprakat i det torra spåntaket och flammat
och lyst öfver ekar och lönnar långt bort öfver landet på
andra sidan sjön. Sedermera kom Penningby i råa,
vanda-liserande bondehänder, och var det väl underligt, om den
gråe riddaren nu visade sig åter och åter? Hans klara, grå
ögon kunde knappast glänst mera hotande och sorgsna än vår
berätterskas, när hon beskref, hur han — denne Lundgren
— brutit ned murarnas prydliga sandstensbetäckning, sköflat
praktvåningen och låtit sin lille son rifva sönder slottets
gulnade, sigillprydda dokument och handlingar, för att »pojken
skulle lära sig förakta aristokraterna*. Och denne
aristokrathat are köpte sig likväl hofkamrers titel! Vi kände nästan
tillfredsställelse, när vi därpå fingo höra, att Lundgren dock
till sist måst gå från gård och grund och ensam och
öfver-gifven slutade sitt lif på ett fattighus.
Penningby omfattade en gång ända till 40 mantal, så
minskades ägorna undan för undan, slutligen återstod ej mer
än 5 mantal. Nu tycks emellertid en ljusare dag randats
för detta gamla herregods. Den nuvarande ägaren arbetar
alltjämt på att åter utvidga det. För närvarande höra
omkring 10 mantal under slottet, allt förbättras, underhålles
och vårdas på det sorgfälligaste sätt.
Vi kunde suttit där till sena kvällen och hört på den
behagliga stämman, som dämpad och med stämningsfull
pietet talade om allt detta. Men vi hade ännu lång väg
kvar att färdas och måste slita oss därifrån. Efter en
angenäm förplägning äfven för vår yttre människa bjödo vi vår
älskvärda värdinna farväl och foro därifrån helt glada och
upplifvade. Till och med vinden var oss den dagen bevågen,
vi gledo framåt utan ansträngning, förda af en behaglig
medvind.
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1902. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
