Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade dem underliga ting om de bägge ensamma furorna.
Annars hade de säkert icke ägnat dem och deras holme den
dyrkan, som skapade namnet bjömtallen och
björnskalle-holmen. Här offrades under generationer skallarna af alla de
björnar som fälldes. Tvenne enkla, långa träkilar, indrifna i
stammen, fäste den gamle fiendens hufvud vid trädet, och där
kunde han samman med släkts och fränders skallar i lugn
och ro öfvertänka, att en tid kommit, som skapat en ny kung
i urskogarna. Men jägaren föste nöjd och glad den
ny-besegrades hufvud invid de föregåendes, ty offret gaf honom
jaktlycka. Det är länge sedan den sista björnskallen försvann
från björntallen, men än längre sedan den sista fästes dit.
Det var väl nästan i början af det nyss gångna århundradet,
ty de äldsta nu lefvande ha ej varit med om mera än att
leka med de multnande benen. Men kvar i tallen sitta än
det tjugutal kilpar, som hållit offren fast på denna egenartade
offerpelare. Försvunnen är också sedan väl ett par årtionden
björnen själf ur skogarna1 och snart är samma lott kommen
för hans egen öfverman. Sådant är allt lefvandes öde!
Det var ett par dagar senare. Det gällde en
långpromenad ut i parken från den andra stora byn, Tandsjö.
Innan vi veko af från landsvägen, stannade vår följeslagare —
en man af gammal finnstam — gick bort till ett rätt stort,
rundadt kvartsitblock, som låg i ett stenrös vid vägen, och
sade: »Här är Bartelstenen.» Den var 90 cm. i bredd, 62 i
höjd, 48 i tjocklek och en lärd vän har räknat ut att den
bör väga omkring 350 kg. Här visade de gamla finnarna
sina kraftprof, men ingen var så stark som Bartel, hvilken
kunde lyfta den ända till knäna. Han flyttade emellertid
bort till Össjön i Hamra, men då han började känna sig
gammal, gick han som 60-årig tillbaka till sin födelseby, för
att ånyo pröfva sin kraft på Bartelstenen, men då kunde han ej
lyfta den och det har sedermera icke någon annan heller kunnat.
1 Den sista mig bekanta uppgiften Sr att en björn för 15 å 17 år sedan
en midsommarafton blifvit sedd vid byn Sjöändan. Detta har välvilligt
meddelats mig af öfveijägmästaren K. Fredenberg, till hvilken jag äfven står i
tacksamhet för andra värdefulla uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
