Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår sommarsaga från Gotlands kuster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett minne från den dag, då det nära liggande Visborgs
slott var bålverket i hansestadens försvar. Vi sitta
på en bänk med staden till höger och hafvet framför
och djupt nedanför oss. Det ringer in helg från
domkyrkans torn. Minnen börja komma, minnen gå, minnen
från en tid af lifvet, då världen är ljusast och årens
flykt en dröm. Vågorna slå sina återkommande, jämna
slag där nere på stranden, de sjunga ännu den gamla,
gamla visan de gungande, brusande vågorna, som spelade
in sina drömmar i barnets själ. Här uppe sorlar vinden
i kastanjerna, susa sägner, susa hågkomster af år, som
flytt. I lång, fin linje ligger horisonten framför oss
och seglare gå där ute. De segla visst där ännu sen de
dagar, då hvarje hvit klut, som sågs öfver horisonten,
blef en hel liten värld för barnets lekande fantasi
och mäktigt drog gossjälen ut till hafvet.
Vi dröjde ett par dagar i Visby. Jag skulle kunna
fylla folianter om den gamla gutastadens skönhet,
många sägner skulle jag kunna berätta, sägner om
drömda skatter, om helgon och andar i ruinerna,
om mord och plundring, om rysliga härnadståg, om
fredlig id, om blodig örlig, om jungfrutornet, om
kalfskinnshuset, om den siste mördaren, som hängdes
på Galgberget, och om mycket mera, men det vore att
gå alldeles utanför ramen af denna skildring.
Den 12 juli startade vi norrut. Det var ett det
vackraste sommarväder. Vi togo tåg till Tingstäde,
2 mil från Visby.
Det är ganska lustigt att resa på tåg på
Gotland. Cyklar poletteras alls icke – man
är kontinental – och vill den resande hafva
dylika magra odjur med sig, så måste han förrätta
ilastningen själf, ombestyra eventuella tågombyten
samt själf lasta ur. Tåget stannar öfverallt och gick
åtminstone den gången med den beaktansvärda farten
af en mil i timmen. Resan tog precis 2 timmar. Hade
vi begagnat cyklarna, hade det dragit halfva tiden,
och en god trafvare hade fört oss till Tingstäde på
3/4 af tågtiden. Nå, vårt ändamål var likväl vunnet,
att oafsedt tiden förkorta första dagsmarschen med
två mil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
