Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vuduppgift, han ställde sig i sitt arbete för Föreningen, var
årsbokens förbättrande och förskönande, öfvertygad som han
var att denna kanske mera än något annat bidragit till såväl
Föreningens rent yttre framgång som till förverkligande af det
ideella mål, Föreningen ställt sig och som sammanfattas i
orden: »känn ditt land». Årsboken blef honom med åren en
kär vän. När någon gång hans medarbetare i
redaktionskommittén ville spara på densammas utstyrsel eller illustrerande,
kunde den annars alltid så lugne och behärskade redaktören
bli verkligt het. Med en kraft och en bestämdhet, som
mestadels bröt hvatje motstånd, talade han då till Årsskriftens fromma
och helt säkert med rätta. Den som lägger bredvid hvarandra
den första (1897) och den sista (1907) af honom redigerade
volymen inser klart, hvilket kärleksfullt och omfattande arbete,
som erfordrats för att en publikation skall nå en sådan
utveckling. I tryck, vinjetter, figurernas behandling och många
andra saker, som tillsammans skapa helhetsintrycket, men hvilka
endast fackmannen fullt uppskattar i detaljerna, står numera
Svenska Turistföreningens Årsskrift ojämförligt i allra främsta
ledet bland svenska bokmarknadens alster. Detta må vara
minnet af Mauritz Boheman till ära!
Äfven Föreningens öfriga många publikationer, särskildt
dess resehandböcker, kostade redaktören mycket arbete, men
glädjekällan i arbetet blef dock alltid årsboken.
Doktor Boheman var vid sin bortgång knappa femtio år
gammal; sina studier hade han bedrifvit i Lund, där han blef
student 1879 och tog fil. kand. examen 1883. Ägande en
utpräglad begåfning för språk, ägnade han sig särskildt åt de
romanska språken, bland hvilka spanskan och nyprovengalskan
blefvo hans älsklingsstudium. Men äfven i flera andra språk,
exempelvis rumäniskan, var han väl bevandrad. Praktiskt
tillgodogjorde han sig sina språkstudier genom talrika
öfversätt-ningar af främmande litteratur, bland hvilka må särskildt
framhållas flera konstnärligt utförda öfversättningar och
bearbetningar från spanskan, provengalskan och rumäniskan. Hans
vackra studie öfver Mistral och den nyprovengalska diktningen
må ej heller förglömmas. Äfven i rent vetenskaplig riktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
