Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Yngarens stränder af Rakel Gerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN YNGARENS STRÄNDER. Bl
Gyllenkrok, friherrliga ätterna Cedercreutz, Ribbing och
Leijonhufvud, i nu nämnd ordning. Det var majoren vid
Södermanlands regemente, friherre Bengt Ribbing, död 1811, som
uppförde Hagbyberga nuvarande stora hufvudbyggnad.
Flyglarna äro däremot äldre, den ena byggd i början, den
andra i slutet af 1600-talet. Friherre Ribbing var äfven i
öfrigt mycket verksam för gårdens förbättrande och
förskönande. Han nyodlade fälten, anlade vägar och skapade den
stora trädgården, med ett ord, han gjorde Hagbyberga till
hvad det sedan förblef under hela 1800-talet. — Genom en
fröken Ribbings giftermål 1817 med öfverstlöjtnanten Knut
Axel Leijonhufvud kom gården i denna ätts ägo, där den
stannade till 1895, då den försåldes till förre löjtnanten,
godsägaren Nicolas Adlercreutz. Denne sålde Hagbyberga redan
1900 till dess nuvarande ägare, riksdagsmannen och godsägaren
J. M. Juhlin, hvilken, sedan han blef ägare af gården, vidtagit
flera förbättringar samt nedlagt betydande kostnader för
åkerjordens kultivering, nybyggnader å godset, parkens försköning m. m.
Emellan kyrkoherdebostället Yngerstrand och Hagbyberga
park ligger vid Yngarens strand Björkviks gamla kyrka, nu
i ruiner sedan valborgsmässoaftonen 1869, då den härjades
af brand. Den var i många århundraden Björkvikbornas
stolthet och ögonsten, dit de vandrade släktled efter släktled,
lyssnande till och sökande tröst i gudsordet, som
förkunnades af många nitiska själasörjare. De omhuldade sitt tempel
både gemensamt genom kostsamma tillbyggnader och
underhåll och enskildt genom att förära och testamentera till
detsamma prydnader och inventarier af alla slag. Både höga
och låga satte en ära uti att på detta sätt visa kyrkan sin
välvilja. Ursprungligen en liten gråstenskyrka, troligen från
1200-talet, blef den vid invigningen kallad »Templum S:ti
Nicolai.» Den utvidgades första gången på 1500-talet med
12 alnar i riktning nordväst. Detta verkställdes af finnar,
som inflyttat i socknens skogsbygd under Karl IX:s
hertigtid. Ännu i dag kan man bedöma kyrkans utseende efter
denna tillbyggnad, ty under den aflallande rappningen
framträda dekorationer i röd färg och egendomliga mönster, ut-
S7>etiska Turistföreningens Årsskrift, iqoq. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
