Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerver till ro! Öfver hela Malå, natur som folk, ligger
något af ursprunglig, oskrymtad hjärtlighet och lugn hvila,
som man icke glömmer. Och de spridda resterna af lapskt
folk och lapsk kultur, som ännu fortlefva i detta
skogslapparnas gamla hemland, bilda ett drag i taflan, som
smälter tillsammans med alla de andra till harmoni, ett vemodets
drag af ett
döende
fordom, men ett
vemod utan
smärta och
bitterhet.
Som
socken betraktad leder
Malå sina anor
från slutet
af 1850-talet.
En ynklig
ålder för en
socken, kan
man tycka,
men det är
vackert så i
ett nybyggarland. Vid den tiden hade man börjat tröttna
på den gamla kyrkvägen till Arvidsjaur, dit detta hörn nere
vid Malån fordom räknades. Det var 6—8 mil på
rund-spångade myrar, och man började tycka, att man gått den
vägen fram och tillbaka länge nog. Så togo bönderna fatt
och byggde sig en kyrka nere vid Malån — det var icke
20 bönder inalles då — och den lilla nätta träkyrkan vittnar
än i dag, att det var duktigt och händigt folk för 50 år
sedan här i lappskogen. Nu med tiodubbelt flera bönder
orkar man knappt reparera de gamles kyrka. När kyrkan
var färdig, for arvidsjaursprästen hit några gånger om året
och höll gudstjänst, men snart fick kyrkan egen präst, som
tillika var skollärare, och socknen afsöndrades till kapellag.
Egen församling blef Malå först 1882.
Hur denna bygd vuxit till socken är typiskt för
utvecklingen i öfre Norrlands skogstrakt. På 1840-talet var den
en väglös och människotom ödemark i utkanten af
Arvidsjaur, där på 17 kvmil endast några få gårdar antydde, att
odlingen börjat sitt eröfrartåg. Ar 1858 räknade socknen
510 invånare. Femton år senare, 1873, hade denna folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
