- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
41

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svensk bygdeforskning af SVEN LAMPA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder

OM SVENSK BYGDEFORSKNING



af DOCENT SVEN LAMPA

Vill man hålla sig till Svenska Akademiens ordlista såsom en norm för det som vårt språk
i sin allmängiltiga gestalt innehåller, så finner man under ordet bygd endast två dithörande särskilda beteckningar, nämligen bygdemål och
bygdepatriotism – öfriga moderna ordlistor ge inte en
gång så mycket. Om båda dessa kan man väl säga, att de
icke åtnjuta någon större aktning, eller åtminstone
en sådan endast i rätt inskränkt mån. Bygdemålen
ha sedan länge tagits om hand af språkforskarna,
som sätta värde på dem; men i öfrigt torde de mest
intressera allmänheten, när den kan få skratta åt de
tokiga uttrycken i någon »Jöddes» framställning. Och
hvad bygdepatriotismen beträffar, bör den väl – liksom
det närbesläktade sockensinnet – anses blott som en
begränsning och en utpräglad svaghet. Emellertid har
tydligen på senare tid ett visst omslag inträdt i
den allmänna uppfattningen af allt som med »bygd»
sammanhänger. Bygdebegreppet har kämpat sig fram
till en oväntad styrka. Man har fått bygdeskalder,
bygdekonst o. d., som anses med aktning. Och härvid är
det mest på hembygdskänslans grund, som det hela får
sitt fäste (äfven det nu anförda ordet saknas ännu
i ordlistorna). Öfverallt i vårt land hållas numera
icke blott hembygdsfester, ofta med upplifvande
af traktens gamla seder, utan äfven hembygdskurser
anordnas, vid hvilka man särskildt söker belysa
nejdens beskaffenhet och kulturutveckling. För den
hembygdsforskning, hvarpå en sådan kunskap måste
grundas, söker man hjälp icke blott hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1912/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free