Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Värmlands förtrollade vrå af M. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den lugna kvällen. Vi lyssnade: det måste vara
en predikant. Men hvar höll han till? Lusten att
utröna detta dref oss vidare söderut, först längs
landsvägen och sedan in i en löfskog till vänster ned
mot sjön. Här hördes talaren alldeles tydligt öfver
det smala vattnet från andra sidan, där han och hans
åhörare höllo till i en barrskogsbacke. Gudsmannen
talade norska, i den läsarepredikantens
»DEN GULA SKOGEN», LEKVATTNET. Rob. Ljungquist fot.
jämt stönande, sjungande ton, som hypnotiserar en
kritiklöst villig menige-folkspublik. »Tänk på det,
käre vänner», manade han gång på gång sina åhörare,
mellan det han uttalade dessa slitna satser, som gå
igen i alla förkunnelser af detta slag. Men innehållet
i dem betyder så litet, det är tonen det beror
på. Och denne norske broder hade den rätta tonen. Med
den bearbetade han de lyssnandes sinnen som med ett
verktyg, en hammare, en såg, en fil, som verkar på en
punkt utan återhåll, ända till dess materialet ger
efter. Utan uppehåll, i ett enda sträck, hamrade,
sågade och filade hans starka, härdade röst på
nerverna. Ett tag tycktes han vara färdig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
