Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 / 215 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall af MARIA RIECK-MÜLLER

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»fördärfliga landsköp» gjorde ytterligare afbräck i den
förut föga lifskraftiga stadshandeln. Dessa bruk voro
Galtström i Njurunda, Åvike i Hässjö, Lögdö i Ljustorp
och Lagfors längre upp efter Ljustorpsån. Och var det
denna industri med sitt brukslif, sina brukspatroner
och sitt kalasande, som i en senare tid kom att ge
en alldeles särskild färg åt lifvet där i bygderna –
inte minst i det då vaknande och växande Sundsvall.


LUFFARHÄRBÄRGET. Sven Nilsson fot.

Någon nämnvärd industri hade staden däremot inte
under sitt första sekel, sedan gevärsfaktoriet upphörde;
endast en »sågekvarn» vid Sidsjöbäcken, en väderkvarn,
några skvaltkvarnar och ett skeppsvarf.

Mest betydande var skeppsbyggeriet. Och på
stadsvarfvet, som då låg strax öster om Storbron,
byggdes i början af 1700-talet både »kronofartyg»
och »västindiefarare».

Huru föga staden utvecklades under sin
första lefnadsperiod kan man förstå af den
folkmängdsberäkning, som kunnat göras efter gamla
jordeböcker, skatte- och utskrifningslängder, af
hvilka framgår, att invånarantalet, som 1621 var 35
och 1629 200 personer, inte hade stigit mera än att
borgerskapet vid seklets slut räknade med familjer
omkring 400 personer.

Men om också inte Sundsvalls invånare voro så många
på denna tid, hade de likväl sinsemellan en bestämd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>