Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 HJALMAR ALVINÖ.
derna på en av Gustav Vasas friskaror för att aldrig mer
bli den maktens boning den i ett par hundra år varit.
Det finns veterligen ingen bild av den medeltida
ärkebiskopsborgen, men av uppgifter i gamla källor och av
de grundmurar, som anträffades, då nya
universitetshuset byggdes, är tydligt, att det var en mäktig byggnad.
Sveriges
ärkebiskopar voro
under
medeltiden i regeln
mindre
fridsamma män, än de
senare blivit,
och deras borg
bar syn för
sägen. På södra
och västra
sidorna var den
omgiven av
gravar, och på den
östra — mot kyrkan — hade den två torn, ett i norr och
ett i söder. Det södra tornet synes ha råkat i glömska,
sedan det 1522 nedbröts — åtskilliga av de äldre
uppsala-beskrivarna nämna det icke — men på 1880-talet, då
ärkebiskopshusets terrass ombyggdes, stötte man på det gamla
borgtornets grundvalar. Av det norra tornet däremot stodo
lämningarna kvar så länge, att alla äldre uppsalabor
minnas det. Det kallades Rundeln — Rundelsgränd har sitt
namn efter det — och det låg så, att Erik Gustav Geijer
nu står på dess 15 fot tjocka mur.
Att det inte alltid var friden, som vilade över detta
ärkebiskopliga tjäll, kan man ju ana redan av de 15 fot
tjocka tornmurarna. Hävderna bekräfta också denna
förmodan. År 1497 hade Sten Sture belägrat och skjutit ned
en del av ärkebiskopsgården. Och år 1521 var det en av
Gustav Vasas bondehopar, som stormade och gjorde den
till en ruin. Peder Swårts livliga skildring av denna
DE ÄLDSTA HUSEN VID STORA TORGET. O. Halldin fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
