Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 CxUSTAF UPMARK.
digt bekanta, vilket har utgjort en av anledningarna lill att
Sätuna här gjorts till föremål för en kortfattad skildring.
Det nuvarande Sätuna är av intresse både i och för sig
såsom ett verk av Hårleman och därför, att det tillhör en
tid som icke var alltför rik på byggnadsföretag av denna art.
Först ett par ord om fru Brita De la Gardies Sätuna,
vars yttre vi känna genom Dahlbergs bild i Suecia, där
det är återgivet sett från söder. Anläggningen hörde till
de rikast utvecklade slottstyperna under den yngre
Vasatiden: den höga, i tre våningar uppförda huvudbyggnaden
flankerades av tvenne långa envånings flygellängor, lagda
vinkelrätt mot huvudbyggnaden och omslutande en
borggård, vars främre sida begränsades av en mur med torn och
inkörsport på mitten. Flera dylika samtida anläggningar
funnos, enligt vad Suecia visar, i Uppland; de enda som i
SÄTUNA. PLANRITNING AV NEDRE VÅNINGEN.
något så när igenkännligt skick bevarats till våra dagar äro
Lennart Torstenssons Ulvsunda och Bondeättens Hesselby.
Såväl slottets som flyglarnas murytor voro troligen
uppförda av rött, oputsat tegel, mot vilket de i sandsten
utförda detaljerna, sockel, hörnrustika, portaler och fönstrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
