Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅNGA KYRKA OCH DESS HALSOKALLA 119
En och en halv km öster om kyrkan går fram en
bäckdal, nu och sedan gammalt kallad »Sångadal», väl detsamma
som ’Sång-åns dal’. Det synes nämligen troligt, att den
SÅNGA KYRKA. - G. Modin fot.
över »stenskravlet» eller stengrunden framrinnahde bäcken,
bildande här och var små, sorlande fall, tidigast hetat Sung-a,
d. v. s. ’Sång-ån’ (ett yngre namn är »Kvarnbäcken», därav
att kvarnar i senare tid byggts i den). Sitt namn bekom
ån på grund av vattenplaskets om sång påminnande ljud.1
På ömse sidor om denna bäck träffas gravfält från
hednatiden, vilka vittna om att här funnits uråldriga boplatser.
Härav synes nu bynamnet Sångal vara bildat. Om detta
ords senare del är, såsom sannolikt synes, det fsv. a/,
helgedom, tempel, så kan det tyda på, att här under den
hedniska tiden varit en offerplats, måhända invid källan.
Efter all sannolikhet är här urbygden i denna socken,
som därefter också har sitt namn, buret sålunda redan
1 Liknande, om en poetisk naturuppfattning hos de gamle vittnande
namn äro att finna också annorstädes. På högfjället mellan Jämtland
och Härjedalen (i Klövsjö socken) är en liten å eller bäck, som av samma
anledning sedan gammal tid bär namnet Sångbäcken. Se Sv. Tur.-fören:s
årsskr. 1902, sid. 181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
