Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från slott till koja på Öland av ANDERS BILLOW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på ön. I äldre tider var det icke nog med att kyrkan
varje helgdag var fullsatt av åhörare, vilka skulle ansetts
som rent av brottsliga och blivit bötfällda, om de utan
tvingande skäl uteblivit. Det predikades även, åtminstone
under protestantisk tid, varje fredag, och hela året förekom
böneringning morgon och afton, varvid allt arbete skulle för
en stund upphöra, så snart klockorna började ringa. Skriftermål och katekesförhör förekommo tätt. All brudvigsel, ja
t. o. m. trolovning samt alla barndop förrättades förr i
kyrkan. Anslutningen från församlingens sida var i allmänhet mycket stor vid alla dylika tillfällen. Kyrkans
ekonomiska organisation, som var intimt sammankopplad
med den världsliga sockenförvaltningen, byggde på inkomster
bestående av bygdens naturaprodukter, vilket gjorde att dess
och socknens valda ämbetsmän, sexmännen och kyrkvärdarna m. fl., ofta hade ärende till kyrkan eller uträttade något
för denna i bygden. Kyrkans kapital av penningar och naturaprodukter anlitades flitigt för låntagning mot ställande
av pant och erläggande av »intresse», ränta. Man pantsatte silverföremål och boskap m. m., allt efter råd och
lägenhet, och alla dessa panter förvaltades för kyrkans räkning, varigenom denna på ett mycket intimt sätt ägde förbindelse med sockenfolkets liv både i helg och socken.
Följaktligen må det ej alls förundra att i forna tider
mycken omtanke och stora kostnader nedlades på själva
byggnaden, som var så flitigt använd och i så många
avseenden ägde ett dominerande inflytande på de allra
viktigaste livsfunktionerna hos befolkningen. Kyrkans yttre
tillstånd och samlade förmögenhet utgjorde ett gott vittnesbörd om befolkningens kulturella nivå, både i andligt
och materiellt avseende. Man måste därför betrakta en
landskyrka ej blott såsom ett konstminne, utan såsom
ett folkminne av den djupaste och vidsträcktaste innebörd. I våra dagar är en kyrkas byggnadsfråga en angelägenhet, som staten genom ett ämbetsverk redan länge
kunnat kraftigt påverka efter sina principer, och det är
ej mycket mer än penninganskaffningen, som åligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
