- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland /
199

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sensationer att bjuda på, och dem finner man först ute bland
de ödsliga kobbarna och skären i själva havsbandet.

Kommen till Furusund får man en försmak av dessa
utomskärsområdens karaktär. Vattnet, som längre in är mer eller
mindre grumligt, blir klart som kristall; alla de många
åkertegarna, som man sydligare sett kanta farledens stränder,
ha nu försvunnit och fått lämna plats för allvarliga,
högresta furor, och de präktiga Ålandsskutorna, som man ofta
ser ligga förankrade i sundet mellan Furusund och
Köpmanholm i avvaktan på gynnsam vind, förhöja intrycket av
skärgårdsromantik. I norr har man delvis endast horisonten,
men fortsattes färden seglar man, fortfarande inomskärs, i
Södra Roslagens urgamla kulturbygd med den lilla idylliska
badortsstaden Norrtälje som medelpunkt.

Till yttre skärgården går en led över Granhamnsfjärden
ut till Ålands hav, och följa vi den, ha vi snart vänt ryggen
till både sommarvillor och fiskarstugor och befinna oss
i de obebodda trakter, vilkas stämningsfulla skönhet just
ligger i deras jungfrulighet. De kala men mot den grova
havssjön väl skyddade skären, som hittills troget stått på
vakt å ömse sidor om vägen, försvinna så småningom
fullständigt om babord och förvandlas å motsatta sidan till
ogästvänliga klippor.

Är vädret lockande, kan man eventuellt sticka ut till havs,
och har man klar sikt, dröjer det inte länge, förrän Ålands
gråröda granithällar med sin karga tallvegetation dyka upp
ovan horisonten. Mitt ute i Söderarmsgattet ligger en hög,
borgliknande byggnad, som täcker nästan hela den
omotiverat uppstigande berghäll, på vilken den är uppförd. Det
är Tjärven, som med sin skarpa blixtfyr och, då havstjockan
insveper allt i klibbig ogenomtränglighet, med sina vida
omkring hörbara mistsignaler vägleder sjöfararen. En
landstigning bjuder förvisso på en del sevärdheter, men som en
dylik endast låter sig göra vid fullkomligt lugnt väder, fara
vi förbi och gå in till Söderarms fyr- och lotsplats. Hamnen
ligger oskyddad för nordostliga vindar, men
förtöjningsbojarna i sundet äro säkert fastgjorda förmedelst kättingar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1924/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free