Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av landskapets medeltida byggnadskonst i behåll. I Skåne
nöjde man sig som regel med en eller två korsarmar vid
långhuset, men den svärmiske och oreflekterade blekingen antog
tanklöst de genomgripande omändringsförslagen. Då som nu
lyssnade man ej till dem som protesterade. De gamla
kyrkorna raserades fullständigt. På sin höjd fick en kormur eller
en liten del av långhuset stå kvar. Stora ladukyrkor
uppfördes i Tving 1841—43, Mörrum 1846—48, och Listerby 1847—
49. I Lösen hade biskopen redan vid visitationen 1812
föreslagit, att den gamla kyrkan borde raseras och församlingen
införlivas med Augerums. Lösenborna nekade dock envist.
1841 hade de emellertid kommit på andra tankar och en
utvidgning beslutades. Denna utföll dock så, att endast det gamla
korets omgivningsmurar bibehöllos — där är nu sakristia —,
och till detta lades en stor ladusal med ett torn i väster.
Vid domkyrkobygget i stiftsstaden hade arkitekten Helgo
Zettervall nu blivit ledare och hans namn gick vida. Även
i Blekinge ritade han flera kyrkor, däribland även en
centralkyrka, Hällaryd (1878). Hans
bästa verk här är
kyrkan i
Bräkne-Hoby (1868—72),
en treskeppig
basilika med torn.
För denna fick
landskapets
troligen äldsta och
mest minnesvärda
gudshus lämna
plats. Nygotiska
eller nyromanska
stildrag präglade
de tempel, som
uppfördes i
andra socknar under
denna tid:
 |
| altaret i augerums kyrka. Förf. foto. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
