Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt och gammalt från Österby Bruk. AV Elisabeth Krey-Lange
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 ELISABETH KREY-LANGE
till vilket kis hämtades från Dannemora, men det tycks
inte ha lönat sig, ty efter en tid talas icke mera om det.
Däremot hör man i början på nästa århundrade om
masugnen och två hamrar. Gustav Vasa har personligen ägt
en hammare vid Österby, där han lät gjuta
fältartilleri-pjäser och annan krigsberedskap. För några år sedan
upptäcktes genom en händelse den hammare, som användes
på hans tid. Det skedde ganska ofrivilligt, då en arbetare
under grävning vid anläggningen av en järnbana störtade
ned i ett underjordiskt rum. Det var emellertid så illa
medfaret av tiden, att det icke kunde bevaras. Allt vad man
nu kan se är några halvt raserade jord vallar.
Österby storhetstid infaller vid mitten av 1600-talet och
är förbunden med namnet Louis De Geer. Det är han
som sagt, att »vi här i Sverige hava ett Indien, var vi rätt
kunna bruka bergen». Österby blev visserligen intet Indien,
men i jämförelse med det forna kronoarrendet från
1500-talet med dess mer eller mindre vanskötta drift, följer nu
en blomstringsperiod, som De Geer gav upphov till.
De första stora valloninflyttningarna till Österby skedde
1643 och 1652 på Louis De Geers ansvar och bekostnad.
Sedan 1626 hade De Geer kontrakt från regeringen på stora
delar av nordöstra Uppland, bl. a. Österby och Leufsta, och
då detta arrendekontrakt 1639 förnyades, inrycktes en punkt,
som lydde: »Dessutom skall han till Österby eller annan
välbelägen ort införa åtskilligt hantverksfolk, som må sig
där nedsätta och framdeles få några privilegier, så att där
en fläck eller hantverksstad må upprättad bliva».
Vallonutvandringen från Belgien hade under trycket av
Filip II:s förföljelse mot protestanterna tagit sådana
proportioner, att de strängaste edikt utfärdades för att hindra
den. Men hot om livsstraff eller konfiskering av egendom
hjälpte icke för människor, som funno förtrycket olidligt.
Sverige var ett land, som bjöd vallonerna fri
religionsutövning, och Louis De Geers namn var dem en borgen
och en talisman. Han var en av dem, och även han hade
måst fly ur landet för sin tros skull. Men det berättas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
