Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Näset och Gillbergadalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvanter och leksystrar». Värmlandsherrgården flyttade med
Geijer och hans fru till Uppsala, där den genom dem blev
medelpunkten för den tidens mest förfinade och innehållsrika
umgängesliv här i landet.
Från Glafsfjorden kommer man genom ett smalt sund in
i Kyrkviken, på vars norra strand Arvika, Värmlands
yngsta stad, livfullt avtecknar sig mot bakgrunden av
skogklädda åsar. Arvika är västra Värmlands huvudstad, vilket
icke hindrar, att det gärna erkänner Årjängs med växande
framgång hävdade ställning som metropol i Nordmarken.
Ty Arvika är själv framför allt jössehäringarnas huvudstad
och bär i hög grad prägeln av deras företagsamhet och friska
humör. Det är en betydande industristad, vars produkter,
såsom lantbruksmaskiner, musikinstrument, textilvaror m. fl.
äro kända både i in- och utlandet. Till stadens förnämsta
sevärdheter hör det synnerligen välordnade fornminnesmuseet.
Dess huvudlokal, som utgöres av en från Jösse Ny
socken flyttad bondstuga, är en av de vackraste och mest
aristokratiska byggnaderna på platsen.
Inom stadens område ligger numera f. d. herrgården
Agneteberg, vars manbyggnad 1803 uppfördes av prosten Erland
Lagerlöf. Medlemmar av släkten Lagerlöf eller deras nära
anförvanter hade, när han avled 1827, i över 200 år i obruten
följd suttit som präster i Arvika landsförsamling. Prosten L.
var svåger med Knut Lilljebjörn på Odenstad, och dennes
döttrar hade en tid som ett andra hem på Agneteberg. Där
brummade ofta Lilljebjörns mästerligt trakterade cello och
klingade Anna-Lisas vackra röst till Erik Gustafs ackompanjemang.
Hans bror, Carl Fredrik, var gift med den rikt
begåvade dottern i huset, Sophie, åt vilken Anna Hamilton-Geete
ägnat ett par av de vackraste sidorna i sitt kända verk om
Geijer. På Agneteberg hade också vetenskapsmannen och skalden
Hjalmar Edgren, Göteborgs högskolas organisatör och
förste rektor, sitt barndomshem.
Under åren 1909—1926 var Västra Värmlands folkhögskola
förlagd dit, och i denna i fråga om musikaliska och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
