Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrbottens natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL GAVELIN
älvdalarna ha floderna vanligen skurit sig ned ganska
obetydligt i fasta berget efter istiden. Till och med i de större
vattenfallen uppgår denna nedskärning sällan till så mycket
som några tiotal meter.
Det är många faktorer som bestämma flodernas förmåga att
sätta sin stämpel på terrängformerna. De viktigaste synas vara
lutningsförhållandena och berggrundens beskaffenhet. Om
en bäck finner en gynnsam angreppspunkt i sprickig
berggrund, skär den snabbt nog ut en djup dal och strör vida
omkring det från berget lösgjorda materialet. Abiskoälvens
långa och djupa kanjon ned mot Torneträsk är ett lätt
tillgängligt och slående exempel på huru stor denna unga
flod-erosion stundom kan bli. I dylika fall är det emellertid
sannolikt, att kanjonbildningen inletts redan under landisens
avsmältningstid.
På de vegetationsfria platåerna uppe på högfjället måste
vi ofta vandra långa tröttande sträckor på en mark, som
uteslutande består av kantig stenskärv. Det är det hårda
och sprickiga fjällets av frosten söndersprängda yta, som på
grund av terrängförhållandena ännu ej kunnat bortföras.
Ännu oftare äro vi i tillfälle att iakttaga, huru det från
fjällen lösbrutna materialet glider bort och flyter ned mot
dalarna. Tydligast framträder detta då man en sommardag
vandrar nedanför de stora snöfälten eller glaciärerna. Den
genomblöta jorden ger ofta vika såsom en grötartad massa
under fötterna. När man ser sig omkring, märker man också,
att sten- och grusmaterialet liksom flutit utför
fjällsluttningen, bildande på sin väg små valkar eller terrasser.
Milsvida områden av kalfjället äro smårynkade av dylika
flyt-jordsterrasser och de förekomma ofta i stor myckenhet ännu
långt ned i björkskogen. På högfjället bildar t. o. m. det
grova blockmaterialet under lämpliga lutningsförhållanden
formliga »stenströmmar».
Massor av fjällens bergartsmaterial forslas på detta sätt
sakta nedför fjällsluttningarna mot dalgångarna. Förr eller
senare kommer det i bäckar och floder och föres då snabbt
vidare. Å andra sidan fortskrider denna jordflytning så pass
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
