Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I Sveriges yngsta bygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Förf. foto.
De frodiga deltaängarna vid Laisälvens mynning i Yrafsjön ge årligen minst 50
lass präktigt hö. |
De taga sin bärgning ur fjällskog och sjö, de känna sitt mångmila
kungarike och kunna berätta dess öden, Medan kvällstimmarna
gå och elden flammar i den öppna spisen, lyssnar
en främling till årstidernas saga i detta land, där människan
ännu lever nära naturen.
När gluttsnäppan, »klövjan», en dag i slutet av maj låter
höra sig över skogen, »är det genast liksom lite mer sommar»,
och så kommer till slut den vackra tiden. Det är
solsken dag och natt, isen går, och innan de sista
snöfläckarna försvunnit ur dalen stå björkarna gröna.
Så snart tjälen gått, skall den välsignade potatisen i
jorden. Den ger god avkastning till och med vid dessa översta
fjällgårdar, där inte ens kornet mognar. I mitten av juni
eller till midsommar är det tid att släppa korna på bete,
och sedan få de gå ute till långt fram i september, ibland
ända tills snön kommer. I utkanten av vallen ligga
sommarladugårdarna med dörröppningarna vettande mot
fjällskogen och gödselgluggarna mot vallen. Tidigt på morgonen
öppnas dörrarna och de små kulliga korna promenera ut
i skogen. De gå ibland flera kilometer uppåt liderna, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:05:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1929/0190.html
