Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En glimt av Ven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN GLIMT AV VEN
Den bästa badviken.
men så kommer sjukdomen på gamla dagar. Vad gör den
gamle då? Han låser sin dörr och lägger sig i sin säng.
Grannarna se honom inte längre pyssla kring stugan, de bli
ängsliga och vilja in till honom. Men dörren är låst och
bultnin-garna hör han inte, han är gammal och döv. En morgon går
han kanske åter och stökar kring stugan, men det kan också
hända att han aldrig mer kan låsa upp sin dörr . . .
Jag gjorde vandringar längs slänterna, vilka höja sig ända
till 35 meter över havet i öns sydligare del. Norrut äro de
lägre, ön sluttar nämligen sakta åt detta väderstreck.
Slänterna äro, som jag förut nämnt, stundom gräsbevuxna. På
andra ställen låta de kalkjord och lera, blandad med stora
stenblock se dagens ljus. Här och var torna sig riktiga
stenkummel. Verkligt idealiska, för vinden skyddade sandiga
badstränder är det ont om, men med litet god vilja och
tjocksu-lade badskor kan man ha det ljuvligt i det klara, salta
vattnet, i synnerhet om solen skiner het och förtar kylan. Ven
är inte stor, 751 hektar, men de raka vägarna förefalla
oändliga, när man traskar på dem i sol och blåst. Hade jag haft
min cykel, så skulle jag inte lämnat en enda prick av ön
obesedd.
243
A. Falk foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
