Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Hembygden. Utgiven av Dalslands Fornminnes- och
Hembygdsförbund. Göteborg 1929. Kr. 3.
Att Dalborna själva älska sin hembygd är ju en självfallen sak, men att
de också giva denna sin känsla uttryck i handling, därom vittnar den-
ståtliga och innehållsrika publikation, vars namn läses här ovan. Innehållet
är så mångsidigt, att det omfattar så gott som alla grenar av
hembygdskunskap och dessutom en avdelning personalia samt en förteckning över
litteratur om Dalsland. E. B—n.
Kalmar läns fornminnesförening. Meddelanden XVI—XVII. Kalmar
1929. Kr. 4.
Intresset för fornminnesvården tyckes vara livligt inom Kalmar län,
vilket även omfattar det i arkeologiskt avseende så intressanta Öland. Det
är därför i sin ordning att det första meddelandet rör ett öländskt
grav-röse och att detta lämnats av fil. lic. Mårten Stenberger, som ägnat tre
somrar å rad åt undersökningar av ett gårdskomplex i Brostorps by och
därvid påträffat ett järnåldersröse, vars rikhaltiga inventarium gjorde det
möjligt att datera graven till 100-talet e. K.
Detta gravfynd är av stort intresse såsom ett vittnesbörd om den höga
kultur, som fanns på Öland redan under de första århundradena av vår
tideräkning. E. B—n.
Meddelanden från Östergötlands Fornminnesförening 1929—30.
Linköping 1929.
Inom ramen av ett hundratal sidor rymma dessa meddelanden mycket
av intresse rörande Östergötlands minnesmärken, Sankt Lars kyrka i
Linköping, »Brasklappen», m. m. E. B—n.
Ileimbygdas tidskrift. 1. Fornvårdaren. 2. Jämten. Östersund
1929. Kr. 3 och 3: 75 resp.
Till raden av hembygdsböcker från 1929 höra de vackra publikationer,
t Fornvårdaren» och ’Jämten», som utgivits av den hembygdsvårdande
föreningen för Jämtland och Härjedalen, Heimbygda. Den förra ägnar sitt
huvudsakliga innehåll åt en kulturgeografisk och kulturhistorisk skildring
av västra Härjedalen, där folkskolläraren Olof Jansson i Ljusnedal under
en lång följd av år utfört ett förtjänstfullt forskningsarbete. Han lämnar
nu en berättelse om »Vidskepelse, trolldoms- och liäxeriprocesser i
Jämt-land-Härjedalen», fylld av roliga och intressanta detaljer ävensom referat
från häxeriprocessor. Ett bidrag till Ljusnedals bruks äldre historia lämnas
i artikeln »Från Ljusnedals första år» av samme förf; det blir till en
fängslande skildring om detta gamla bruk uppe i ödemarkshörnet av Härjedalen.
»Om Jämtlands forna vägar» lämnar Heimer Wikström ett bidrag, illustrerat
med ett avtryck av J. Törnstens karta 1771 och beskrivning 1792.
I »Jämten» år 1929 lämnas ett 50-tal kortare och längre skildringar av
vitt skiftände innehåll från hembygdsrörelsens fält. Man fäster sig särskilt
vid »Släktgårdsfest och spelmansstämma», utgörande ett referat av ett
märkligt möte i fornbyn Jamtli i sept. 1929 för åstadkommande av
undersökning av släktgårdar inom länet, en tanke, som framförts av länets
landshövding Linnér. Av intressanta bidrag kunna nämnas »Åre för BO år
sedan», »Likfärden, en historia från skogarna», »En resa genom
Härjedalen 1799» m. m. De båda publikationerna äro redigerade av
länsantikvarien E. Festin. P.
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
