Svenska Turistföreningens årsskrift / 1931. Härjedalen / 18 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härjedalen. Kulturbygd och vildmark av Gustaf Näsström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en sagogestalt, men hävderna ge oss belägg för traditionens
pålitlighet, ty konung Anund, eljest okänd, är även nämnd
i Rimberts Vita Anskarii, och islänningarnas landnamabok
berättar om Härjulf såsom fader till två norska småkonungar.
I Härrötrakten i Lillhärdal skulle vi då, om denna tes
håller streck, ha haft en odlad bygd redan på 800-talet, och
mot ett sådant antagande strider ingalunda det faktum, att
drakslingor, iriska knutar och annan vikingatidsornamentik
lever kvar i Lillhärdalslöjden med föga förvekligade former
ända in i nyare tid.


Det första fotot av Överhogdalstapeten togs av upptäckaren, konstnären Paul Jonze, sommaren 1910.

Är Flatruet ett härjedalskt Altamira, så är Överhogdalsbonaden
en norrländsk Bayeuxtapet, välkänd och begrundad
av våra konsthistoriker alltsedan den sommardag år
1910, då den i sin art märkliga jämtländska målaren och
diktaren Paul Jonze fann den gamla trasan undanslängd i
en mörk bod vid Överhogdals kyrka. Denna sällsamt vackra
bonad utgör ett tidigt vittnesbörd om den högtstående
härjedalska konstflit, som, i mönsterbildning och teknik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>