Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Härjedalens fäbodmarker. Efter iakttagelser och intryck sommaren 1930 av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gertrud Nilsson foto.
Höet hässjas på myrslogen. Från ängsbitar och gräsmyrar långt ute i skogarna
hemforslas höet sedan på vinterföret.
Efter denna överblick över fäbodbrukets skiftande
förutsättningar i olika delar av Härjedalen blir den nästa
uppgiften att söka vinna en föreställning om kreatursbeståndets
storlek i landskapet under den extensiva boskapsskötselns
tid. Det kan ej undvikas att därvid taga några siffror till
hjälp. Lyckligtvis kunna vi få ett ganska exakt svar på
valfråga. Under 1800-talets förra hälft pågick i Härjedalen den
förrättning, som kallas avvittring. All utmark hade dittills
varit odelad och legat i sambruk. Vad som ej skäligen
behövdes för bondbruket, ansågs emellertid tillhöra staten. Men
nu skulle den uråldriga samfälligheten mellan bönderna och
kronan upplösas. Vart skifteslag, om möjligt var by, skulle
få sitt avgränsade område. Överskottet skulle kronan taga.
Böndernas skogsanslag skulle utmätas efter deras inägor eller
efter kreaturstalet, om åkerjorden ej undergått laga skifte
och blivit på ett tillförlitligt sätt uppmätt. I Härjedalen var
det blott de östligaste socknarna, Älvros och Överhogdal, som
skiftats, i alla andra fick bonde efter bonde uppgiva sin
kreatursbesättning. Tack vare avvittringen ha vi därför i
lantmäteristyrelsens arkiv en tillförlitlig boskapsstatistik från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
