Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg Bissmark: Halmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halmstad på 1600-talet. Ur Erik Dahlberghs
Suecia antiqua et hodierna.
konungadömet. Enligt den urkund, som inledde
Kalmarunionen, skulle konungaval hållas i Halmstad, och dit församlades
upprepade gånger delegater för de tre nordiska rikena för att
rådpläga om gemensamma angelägenheter. Något konungaval
ägde emellertid där aldrig rum, ehuru väl ett möte för sådant
ändamål kom till stånd vid tronledigheten efter Kristian I år 1483.
Under Engelbrekts strider mot konungen måste Halmstad två
gånger öppna sina portar för de svenska styrkorna, som leddes
av Engelbrekt personligen.
Om invånarna i den tidens Halmstad drömde om att deras
stad en gång skulle bliva huvudstad i det förenade Norden —
stadens centrala läge syntes ju innebära vissa förutsättningar
för en dylik utveckling — blevo dessa drömmar avbrutna, då
det svenska konungadömet med fast hand grundlades av Gustav
Vasa.
Spåren av det medeltida Halmstad ha grundligt utplånats från
jordytan. Endast S:t Nicolai kyrka, troligen uppförd under
1300-talet, finnes ännu i behåll, ehuru mycket omstuvad. Senast
på 1860-talet genomgick den en »restauration», som avlägsnade
allt, som kunde påminna om dess åldriga ursprung. Som den
nu ter sig, försedd med en på 1860-talet i Halmstad mycket
modärn beklädnad av gult fasadtegel och rensad från alla
katolska påfund, väcker den inga idéassociationer, som anknyta till
dess första ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
