- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
202

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: Varbergsskolan. När svensk konst upptäckte Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

modig förgängelsekänsla vid denna tid och att det var den, som
drog honom till skymningens melankoli. I varje fall lyckades
han avvinna dessa motiv ett rikt måleriskt intresse. De läto
honom spela en dämpad och mjukt fördriven valörskala i
gråbrunt, gråviolett och olika toner av blått, men vid sidan av
valöreffekterna vann han också ut ur dem ett innerligt och
varsamt fasthållet stämningsvärde, och i hans skymningsbilder
från Halland blev detta stämningsanslag lyriskt fördjupat och
intensifierat. Dessa skymningsmålningar bilda i hans egen
produktion en övergång till hans patetiska landskapsdiktning under
1890-talets senare del.

Liksom Kreuger i Varberg hade Nordström i Gula huset på
Skansen fortsatt att måla franskt på svensk botten, men hemma
på Tjörn ställdes han inför kravet att skapa en ursprunglig
och uttrycksfull form för sin upplevelse av den hårda och
vresiga bohuslänska miljön, som visserligen kunde avfärdas med
ett detaljförälskat valörmåleri men ändå inte lät sin själ fångas
i det franska nätet. Det behövdes djärvare tag, hårdare
färgverkan, en fastare, mera dekorativ komposition. Länge
förberedd kom vändpunkten i Nordströms arbete, då han 1892 höll
en framgångsrik utställning i Köpenhamn. Där lärde han känna
en fransk konstnärs verk, som tvang honom att stryka över
allt han själv lärt i Frankrike. Det var Paul Gauguin, som nu
utställde 75 målningar, huvudsakligen från Söderhavsön Tahiti,
där han tillbragt några år i en värld av primitiv skönhet. I
medveten opposition mot impressionismens ljusdallrande
upplösning av formen strävade Gauguin efter en dekorativ
bilduppbyggnad i klara färgplan och med samlad linjerytm.

Fåhrseus berättar, att Nordström kom tillbaka från
Köpenhamnsbesöket alldeles »yr i huvudet». Men den första hänförda
yrseln klarnade snart till insikt, och insikten ledde till
medvetenhet om nya mål: fin-de-siècle-artisten Gauguin, drömmaren
om Tahitis exotiska och primitiva skönhet, hade öppnat hans
ögon för möjligheten att måla ett nordiskt Tahiti, icke yppigt
och vegetativt berusande som Gauguins men strängt, hårt, kallt,
en kärv och bister värld av mörka klippor och dånande sjöar,
där ingen människa vandrar men rymden sjunger om
ödslighet och barska villkor. Efter hemkomsten tog han genast itu
med att finna en dekorativ och monumental form för en
patetisk skildring av den svenska västkusten, och Richard Bergh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free