- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1934. Jämtland /
255

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. N. Pallin: Karolinermonumentet på Bustvalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

H. N. Pallin:

KAROLINERMONUMENTET PÅ BUSTVALEN

De Armfeltska karolinernas återtåg över riksgränsen i Jämtland nyåret 1718—1719 är en av de med hänsyn till offrens mod och tålighet på en gång mest tragiska och storslagna händelserna i Sveriges krigshistoria. Minnet av detta återtåg har också hugfästats genom minnesmärken på flera platser. Det första restes i Duved år 1892, det andra i Handöl 1911, och slutligen finns en minnessten rest i Vallan vid Ånn.

På själva platsen för tragedien i högfjället vid riksgränsen omkring Ranglans övre lopp, ett par mil söder om Storlien, där minst ett tusental krigare funno sin död i snöstormen den ödesdigra nyårsnatten, har icke funnits någon vård. Frågan om resandet av ett minnesmärke på lämplig plats i denna trakt har länge varit på tal, men först år 1928, då författaren Torsten Boberg i Undersåker med en skrivelse i saken vände sig till De lappländska fjällkarlarnas klubb med anmodan, att klubben ville taga sig an denna sak, kom frågan om resandet av ett minnesmärke i fjället in i ett avgörande skede.

Klubben tillsatte för ändamålet en kommitté, som med sig adjungerade dr S. Ekman i Hedemora samt disponenten N. Zetterström i Östersund. Sedan plats för minnesvården utsetts på lågfjället Bustvalens topp (omkring 800 m ö.-h.) samt medel insamlats och vården till sin allmänna karaktär fastställts, kunde de icke obetydliga arbetena med dess resande taga sin början.

Minnesvården består av en fyrkantig pylon av fjällsten, krönt av ett stenkors. Korsarmarna äro inriktade i norr och söder. På vårdens östra sida finnes inmurad en bronsplatta med inskriptionen: »Armfelts karoliner — Fällda av snöstorm — Årsskiftet 1718—1719». Med mindre stil ha därjämte inristats orden: »Rest 1933». Bronsplattans modellering och minnesvårdens slutliga utformning ha utförts av jämtlandsskulptören Olof Ahlberg.

Under vårvintern 1933 forslades den för bygget erforderliga materielen upp från järnvägen till Bustvalen, ett rätt besvärligt arbete, särskilt vad beträffar det 1,2 ton tunga stenkorset. Först vid midsommartid kunde själva uppförandet börja. Sju jämtlandsbönder med 3 hästar voro sysselsatta härmed i omkring en månads tid.

Minnesvården invigdes söndagen den 6 augusti 1933 med en enkel högtidlighet, som till denna avlägsna och svårtillgängliga plats församlat närmare ett tusental personer, ett tydligt bevis för det levande intresse saken väckt, särskilt i de jämtländska bygderna, där många ättlingar av de stupade karolinerna ännu leva kvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:27:46 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1934/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free