Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Forsén: Från järn till trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Forsén
Åsensbruk och Håverud, tillhörande samma bolag och
belägna på kort avstånd från varandra, båda effektiva och
framgångsrika, båda med tjuskraft även ur turistsynpunkt, ge
exempel på två typer av dalsländska industrianläggningar: en modärn
och en med anor. Åsensbruk ligger öppet och fritt vid sjökanten
mellan järnvägen och kajerna och är synligt vida omkring. Det
speglar sig som ett lysande sagoslott i vattnet om vinternätterna.
Håverud ligger inklämt i en liten kil där älven efter en väldig
fors störtar sig i Upperudshöljen — man kan komma alldeles
inpå bruket utan att ha en aning om att man nalkas en betydande
industrianläggning. Här har man vilda och storslagna vyer
alldeles inpå sig, våldsamma stup och sprutande vattenkaskader.
Naturen verkar häpnadsväckande orörd. Här ges romantiska
bilder i Marcus Larssons stil — här är alltså verkligen något annat
att se än den berömda akvedukten som har lockat turister i
tusental men som bara är en leksak i jämförelse med vad som
döljer sig inom fabrikens oansenliga murar. Håverud är gammalt,
men på sitt eget förträffliga sätt funkisbetonat. Inga stora
skrymmande byggnader, inga ståtliga fasader. Ingenting här är till för
att synas, allt har tillkommit för att uträtta något. Det
imponerande ligger inte i så och så stor areal fabriksområde eller så och
så många våningars byggnader — det ligger i fabrikernas
kapacitet, som är beroende av ett effektivt utnyttjande av kraftkällan
och rationaliserade metoder i driften.
Den nya blomstringstid som upprann för den dalsländska
industrien under 1800-talets sista decennier var betingad inte bara
av de nya uppfinningarna eller av anpassningen till landskapets
naturliga förutsättningar — tillgången på trä och vatten. Man
måste ge en god portion av hedern åt de män som ledde
företagen och som gingo i teten vid modärniseringen. Vi stanna ett
ögonblick inför ett av de mest betydande namnen. År 1880
grundades Håvreströms A.-B., vars förste ledare var Alex. Halling.
Hans son Ludvig Halling är nu företagets disponent. Det är
betecknande inte bara för en snabb teknisk utveckling utan också
för en vaken framåtanda inom släkten att tre av tidens stora
nyheter introducerats i landskapet av samma familj. Den första
elektriska anläggningen i Dalsland gjordes av Alex. Halling —
sonen berättar om den underliga stämning som rådde när en
vinterkväll strömmen släpptes på för första gången och tråden i
glödlampan började lysa rött. Ludvig Halling förde den första motor-
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
