Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Nordström: På skidor i Västerbottensfjällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade till höger om oss — vi gingo på skuggsidan av de redan
nämnda namnlösa topparna. Vid 8-tiden voro vi framme vid
Tjirjipsjaure, där en kort rast gjordes. Sedan åkte vi på skrå utmed
västsidan av Mieskattjåkko ned mot Arttjårro. På andra sidan — till
höger — var det idel obekanta storheter. Vi hade, i vårt nit vid
sovringen av vad som nödvändigtvis måste medtagas, nere i
Björkfors råkat glömma en packe norska kartor och nu stodo vi där
vackert och fingo nöja oss med att lära känna främlingarna endast
till utseendet. Vid 9-tiden gjordes termosrast ungefär vid
sydspetsen av Mieskattjåkko. Lorry hittade en ihjälfrusen lämmel, som
det blev kalas på. Hon hade de sista dagarna vid upprepade
tillfällen gjort sådana fynd och lärt sig att uppskatta dem. Annars
var det dåligt beställt med hennes aptit och hon hade magrat
betänkligt. Denna gång retade tydligen lämmeln upp aptiten så att
en halv kabeljo snart fick göra sällskap.
Förspänning och vidare i sydostlig riktning. När vi rundat
Arttjårro bar det iväg utför med detta fjäll till höger om oss. En
överväldigande utsikt öppnade sig i väster ned över de norska fjällen
kring Rösvatnet, som låg där inbäddat i en krans av barrskog.
Vi hade räknat ut att vi skulle ha Rödingsfjället vid den tredje
bäckravinen på vänster hand, där vi skulle vika av söderut mot Rönas.
Under utförslöpningen upptäckte vi emellertid på en kulle ett röse,
som vid närmare påseende befanns vara ett riksgränsröse.
Kompassen fram. Det visade sig, att vi höllo på att komma för långt
västerut. Det fjäll, som vi siktat på som Rödingsfjället, var det
första fjället på norska sidan. Dess utseende var också norskt.
Den reflexionen hade vi gjort långt tidigare och fingo nu
bekräftelse på att den var befogad.
Kursen ändrades till sydostlig fram till det verkliga
Rödingsfjället. Här störtade vi oss utför och snart voro vi nedom trädgränsen.
Det var alltjämt mycket brant. Lorry visste inte vem av oss hon
skulle följa, där vi åkte med stora svängar utför. Hon kastade sig
rakt utför emellan oss, men blev efter, då snön var lös och hon
sjönk djupt ned. Plötsligt hördes ett jämmerskall. Hundstackarn
och pulkan hade kommit osams om vägen vid en kraftig björk
och hamnat på var sin sida. Rottingskalmarna voro böjda som
sprättbågar över björkstammen. På den ena sidan hängde Lorry
i selen med alla benen i vädret, på den andra hängde pulkan upp
och nedvänd. Vi hjälpte henne loss och fortsatte. Efter en stund
passerades lappväsendets kåta strax nedom ett renstängsel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
