Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk industriell storbygd
»Norrlandsjames», och friherre Oscar Dickson, handlingskraftiga
män med stor affärsbegåvning. Gästabuden på Svartvik voro på
den tiden många och slutade icke alltid samma dag. Den tredje
generationen Dickson representerades i Norrland av den
beryktade James Fredrik Dickson, sonson till James Dickson d. ä.,
vilken under festligheternas rad var nitisk inspektör av
förvaltningarna i Norrland.
Namnet Christian Friedrich Ernestus Bünsow är för all tid
fäst vid Skönvik. — Bünsow var tysk, född i Kiel, och kom 1846
efter ett års anställning hos Bonnier i Stockholm till sin
morbroder H. F. Postel i Sundsvall, som där drev trävaruaffärer. Vid
Postels död fick Bünsow, då 23-årig, i uppdrag att
omhändertaga den avlidnes bo och kom därmed in på det
verksamhetsfält, där han skulle vinna så stora framgångar. Av en med hans
verksamhet nära förtrogen har Bünsow bedömts såsom ständigt
verksam, initiativrik och djärv i sina företag. — Han gick helt
upp i sin affär och följde in i det sista sin skapelse. —- När en
underordnad ville fara in till Sundsvall för all »odla sin själ»,
replikerade chefen: »Se då till, att det inte blir missväxt.» —
Hans namn är också förbundet med betydande donationer till
Nordiska Museet, Nationalmuseum och Uppsala universitet.
Av det föregående framgår alltså att det i rätt stor utsträckning
var utlänningar med företagsamhet och också utländskt kapital
som byggde upp Sundsvallsdistriktet. Här som annorstädes inom
svensk industri och handel.
Men även i ett annat avseende kan detta distrikt tjäna som
illustration till den allmänna svenska utvecklingen, nämligen
på så sätt, att det liksom Sverige i dess helhet, när väl barnskorna
trampats ut, frigjort sig från gesällskapet hos utlandet och lärt
att stå på egna ben.
Cellulosan kommer.
Denna period, den rent svenska, började samtidigt med att den
klassiska sågverksindustrien fick cellulosan till konkurrent.
Framställningen av pappersmassa ur barrskogsvirke startadepå
1870-talet, men det var först fram emot sekelskiftet, som
cellulosaindustrien började framträda i Norrland, och det är först efter
världskriget, som den på allvar undanträngt den gamla
sågverksrörelsen.
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
