- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1939. Medelpad /
250

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Österling: Dagar i Österlen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anders Österling

igenom gluggarna i den mörka grönskan, och det mjuka
lövsuset drunknar i den rasslande strandbränningen.

Litet längre norrut finns en annan punkt, där kustens egenart
likaledes kommer till uttryck. Det är vid Björkenäs gård,
nedanför vilken en av Österlens många små åar löper ut. Gården har
ett stort, grönt tun, vilket icke är vanligt i Skåne, och ett galleri
av gamla bokar håller stånd på strandvallen. Åmynningen är
full av rundslipade vita stenar; hit fara ännu fiskarna för att
hämta sänken till sina garn. Bredvid står en av dessa gistna,
åldersgråa ålbodar, som på den här kanten ofta äro det enda
tecknet på mänsklig närhet. I gården håller man just på med
körsbärsskörden och till färdkost få vi med oss ett rågat mått av
Björkenäs små rödgula bär, en gammaldags sort med fm sötma.

Körsbären läska oss, medan vi fortsätta till en av Stenshuvuds
utsikter, där gullris och blåklockor vagga på slänterna. Berget
bildar ett brant promontorium, varifrån Hanöbuktens väldiga
båge öppnar sig i hela sin vidd. I nordost dallrar en strimma av
Listerlandet, i sydost skymtar Bornholm som egendomligt nog
tillhör en annan nation. Inget skepp synes till, men ett
ejder-sträck passerar den böljande oändligheten.

La mer, la mer, toujours recommencée! lyder en klangfull
versrad av Valérv. Han tänkte på Medelhavet vid Cette, men
Östersjön vid Stenshuvuds blåa kap upprepar samma eko.

II.

Hur begreppet Österlen skall geografiskt avgränsas, därom
finnas skilda meningar. För min uppfattning är det icke nog med
sydöstra hörnet av Skåne, närmast Järrestads och Ingelstads
härader, utan man måste också räkna med Albo härad för
att få plats för den underbara kuststräckan norr om Kivik. En
av de kännare, med vilka jag rådfört mig, anser att Österlens
gräns i sydväst markeras av Nybroån utanför Ystad. Inom den
börjar också silurbältet, som endast nere vid sydöstra hörnet
brytes av en fortsättningsflik från Söderslätts krita. Vid Örup,
en bit söder om Tomelilla, kan man ännu trots den nya
landsvägens hårda och onödiga ingrepp i strukturen studera den
kraftiga diabasport, som i geologiskt hänseende betecknar
infarten till Österlen.

250

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1939/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free