Svenska Turistföreningens årsskrift / 1941. 1500-talet / 80 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albin Widén: Dräng i 1500-talsgård

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samfundsväsendets historia men många gillesbruk hade fått hemortsrätt
inom bya- eller bjudningslagen. Alltnog, när helgen var förbi,
vidtog åter vardagens enahanda — i ett gammalt ordstäv
symboliserat i »blångarnsskjortan och hålkakan». Vad fick då drängen
Lars i Backa ta itu med för sysslor?

V. Lundgren foto.

Att hålla kreaturen vid liv över vintern tedde sig för femtonhundratalsbonden
som ett stort, ofta olösligt problem. I de rikare bygderna gåvo lövängarna sin
tribut, men på många håll var det bark, ris, lav och löv från mindre ädla
träd samt inte minst — som än i dag i Nordsverige — myrängarna som
svarade för en god del av vinterfodret. Myrslåtter. Ekorrträsk, Västerbottens län.

Hästar och nötkreatur voro ännu under 1500-talet synnerligen
småvuxna — det nutida gotlandsrusset ger oss en föreställning
om proportionerna — men besättningarna voro desto större,
och det gick åt en hel del foder. Då man inte odlade klöver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>