- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1941. 1500-talet /
181

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Attorps: På Vasavägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


universitets grundare och den andliga odlingens främjare,
Sturarnas och den nationella riktningens motståndare, en son av den
allmänneliga kyrkan för vilken freden var viktigare än det
politiska oberoendet; och å andra sidan Gustav Eriksson Vasa,
hetsig och hänsynslös, kännande sin kraft, oberörd av boklig
kunskap men med ett vid det geniala snuddande bondförstånd, inte
att föra bakom ljuset om så alla landets doktorer och biskopar
kommo med skönt krusade argument. Vid vissa korsvägar i det
förflutna ser man gestalterna skarpare än eljest, och tystnaden
kring orden tycks djupare. Det var flyktingens sista frestelse, när
han satt i Marie frid och lyssnade till ålderdomens vishet.

Av Peder Svarts berättelse tycks framgå att budet om
Stockholms blodbad, som ägde rum den 8 november, kom Gustav
Vasa till handa, medan han ännu var kvar hos ärkebiskopen;
då däremot Erik Göransson Tegel, som är en senare stämma,
säger att han fick underrättelsen av en av sina lantbönder en dag
då han var på jakt vid Räfsnäs. Ingen strid dock om denna fråga,
och vägen mellan Mariefred och Räfsnäs är kort, ungefär en
mil. Vi togo den en solig söndagsmorgon, efter att ha gått
omkring i stadsidyllen vid slottets fot, med dess gustavianska
rådhus, gamla sevärda gårdar och folkhögskola i det forna
bränneriet; och på Räfsnäs voro ryttmästare och fru Pauli vänliga och
visade oss omkring ute och inne. Det nuvarande corps de logiet
är tidigt 1700-tal och rymmer inte längre några minnen från
Vasatiden, men den högt uppbyggda stengrunden i fortsättningen
av husets längdriktning låter förmoda, att den tillkommit med
tanke på ett ansenligare hus än den loftsbyggnad som nu står
där. De massiva källarna, som redan förefalla lekmannen mycket
ålderdomliga, ha också vid en undersökning visats vara från
1500-talet. I sänkan väster om huvudbyggnaden stodo de tre stora
ekarna, Gustav Vasas, Gustav III:s och Gustav IV Adolfs; och om
patriarken bland dem också måst söka bot för benrötan, står han
ännu stolt och stark och bär sin gröna krona var sommar. Man
kan tvista om vilken belägenhet som är den vackraste, Tärnös
eller Räfsnäs. Kanske man ändå vill hålla på det sjöomflutna
Räfsnäs, där mälaridyllens alla element av vatten, lummighet
på gröna planer och skrovliga små höjders granskogsfond stämt
möte. Nu var det nakna grenar och blek senhöstsol, visserligen,
men vem kan låta bli att föreställa sig en sådan trakt som den
måste vara i juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1941/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free