Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. O. Westlund: Utflykt till Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståtliga gårdar av den ovan skisserade typen. — På fastlandet får
stenen icke samma betydelse för den världsliga arkitekturen.
Den livliga utrikeshandel, åt vilken Gotlandsbönderna allt ivrigare
ägnade sig, drog betydande skatter till ön. De politiska förhållandena
voro emellertid osäkra och gjorde det nödvändigt att vidtaga
omfattande försvarsanstalter till skydd för hem och egendom. Så tillkommo
under 1100-talet på Gotland de murade borgtornen eller kastalerna,
av vilka ett tiotal bevarats på ön, företrädesvis lokaliserade till
kustsocknarna.
I regel reflekterar man väl knappast närmare över hur märkvärdigt
det är, att vi ha hela denna rad av uråldriga borgtorn i behåll. Kyrkor
från 1100-talet äger Sverige i stort antal, men profana byggnadsverk
från denna tid äro hos oss ytterligt sällsynta. Vem skulle väl inte
betrakta det som en första rangens upplevelse att få beträda
exempelvis Tre Kronor, den urgamla, ryktbara kärnan i Stockholms
medeltida kungaborg? I Visby är det dock möjligt att göra ett besök i en
alldeles likartad, med Tre Kronor jämngammal borg — Kruttornet —
till på köpet bevarad i ganska orört skick. Kruttornet i Visby är
numera det vackraste exemplaret i de gotländska kastalernas
syskonskara. Av dem på landsbygden äro kastalerna i Lärbro, Gammelgarn,
Gothem och Sundre de bäst bevarade.
Till skillnad från de rikt smyckade kyrkorna voro kastalerna rena
nyttobyggnader. På dem slösades därför inte någon fin arkitektonisk
utstyrsel. Grova och enkla resa de sina murar. Somliga äro till planen
runda, andra fyrkantiga. Sin ingång har kastalen i regel av
försvarshänsyn haft placerad ett gott stycke ovan marken. En stege har väl i
regel lett dit upp. Varje våning omfattar blott ett eller två rum.
Försvaret har på sedvanligt sätt ägt rum från översta våningens
skyttegång. Man kan förmoda, att till kastalen även hört utanverk av någon
sort, t. ex. pallisader, men därom vet man intet med säkerhet.
Från de gamla folkliga fornborgarna skilja sig kastalerna
därigenom att de inte ligga undangömda i svårtillgängliga avkrokar utan
väl synliga mitt i bygden. I olikhet med fornborgarna ha de heller inte
kunnat härbärgera ett större antal människor. Blott en liten
besättning har här vid behov kunnat inkvarteras.
Det är ofta möjligt att med större eller mindre grad av
detaljrikedom rekonstruera den miljö, i vilken människor under ett visst
tidsskede levat. Hus och gårdar, kyrkor och sociala inrättningar, allt kan
åskådliggöras mer eller mindre klart i bild. Men människorna själva,
deras utseende och uppträdande, äro ofta så mycket mera
svåråtkomliga. Särskilt gäller naturligtvis detta sådana tider, vilka helt saknat
porträttkonst. Hit hör i vårt land den äldre medeltiden.
För att kompensera denna brist måste vi gå till bildkonsten. På
Gotland, med dess redan tidigt högt utvecklade skulptur, varav
talrika monument bevarats i mycket gott skick, borde man härvidlag
kunna vänta sig åtskilligt. Så är också förhållandet. Den gotländske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
