Svenska Turistföreningens årsskrift / 1942. 1100-talet / 262 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. Lundqvist: En tur på en svensk insjö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

G. Lundqvist foto.

Stora Dammsnäckan kan »gå» på vattnet. Dock inte på
översidan utan på dess undersida. Den hänger då i sin stora
fot, fritt ned från vattenytan. Cirka två gångers förstoring.

honblommor finnas i Europa, men spridningen klaras ändå
därigenom, att stjälken lätt går av och ger upphov till nya plantor. Denna
vegetativa spridning är ytterst effektiv, ty vattenpesten inkom
från Amerika till Irland 1836 och här i landet anträffades den
första gången vid Skara på 1870-talet. Därifrån spred den sig
snabbt och finns nu inom ett bälte från Västkusten till Uppland
samt i Skåne och vid Bottenviken mellan Skellefteå och Luleå,
alltså en till synes ganska nyckfull utbredning. Vissa sjöar kan
den uppfylla nästan helt, men det förefaller som om den efter
en tid går tillbaka. Den förkväver sig själv delvis och utgör
sålunda ett exempel på naturens självrening.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>