Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manne Hofrén: I 1700-talets spår. En reserapsodi från östra Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länder fridsamt intagne heter det i devisen på en av
1700-talets många belöningsmedaljer för odlingsflit — orden stå där i
nästan medveten opposition mot en föregående epoks
vapenskifte. Det är för övrigt typiskt, att det var just detta århundrade,
som införde odlingspremier och officiella äretecken för insatser
på landskulturens område — myndigheterna gåvo medaljer,
godsherrarna utdelade silverskedar och bägare, ofta under
högtidliga former i sockenkyrkan, och herren till Virbo gav sina
underlydande fruktträdsplantor. Nyodling, dikning, stenbrytning,
fruktträds- och pilplantering, förbättrade redskap voro några av
de vapen, med vilka nya länder fridsamt intogos. Särskilt
stenröjningen var i Småland ett viktigt tema, och vi sågo dess
monument i de väldiga, fint lagda stenmurarna vid herresätena; det
är väl fråga om inte 1700-talets storgårdar ha varit pioniärerna
för den idoga stenbrytning, som nu kännetecknar allt Småland.
Överallt där vi färdas vägen fram se vi gamla
herrgårdsbyggnaders höga, brutna, tegeltäckta tak höja sig över trädkronorna
i en herrgårdspark — när det gäller att registrera
1700-talskulturens pulsslag ute i bygderna blir alltid herrgårdsbyggnaden och
herrgårdshemmet någonting av det mest centrala. När vi tala om
»svensk herrgårdsstil» eller om »herrgårdsstämning» är det
alltid visionen av en liten 1700-talsherrgård vi få, en liten
herrgård byggd i trä, vitmålad men kanske med de två flyglarna
röda, vi se framför oss de brutna taken, den raka alléen, den
franska, geometriska trädgårdsanläggningen vid
huvudbyggningen och den lilla naturparken längre bort, och vi tänka på
ljusa hemmiljöer där rokoko eller gustaviansk stil prägla
väggar, kakelugnar, mobilier. Där familjeporträtten berätta om
gammal släkttradition och där ett vackert herrgårdsbibliotek antyder
herresätenas roll som kulturcentraler i bygden. Sällan
konfronteras vi så direkt och levande med 1700-talet som i en sådan
herrgårdsmiljö.
Det blev för oss en intensiv upplevelse av seklet att t. ex. stå
inför timmerslottet Strömserum: ett otroligt stort timmerhus med
gulmålade väggar och imponerande fönsterrader och med ett
skyhögt brutet tak — alla takfallen mjukt insvängda, vilket ger
en sällsynt spänstig stigning åt taket. Det var i början av
1760-talet, som baron Carl Rappe lät uppföra denna representativa
boning, vilken då den stod färdig måste ha tett sig oändligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
