Svenska Turistföreningens årsskrift / 1943. 1700-talet / 120 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manne Hofrén: I 1700-talets spår. En reserapsodi från östra Småland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kalmar Museum foto.

Sjuttonhundratalets smålänningar voro landets flitigaste skeppsbyggare. En
dåtida västerviksborgare, har med stolthet på sin salsvägg låtit uppmåla en
scen från Slottholmsvarvet i Västervik. Tapeten förvaras nu i stadens museum.

vådeldarna ha sörjt för att svenska småstäder i regel inte ha bevarat
särskilt åldriga miljöer — i Kalmar härjades t. ex. den ena
hälften av stadens träarkitektur 1765, den andra hälften 1800. Men
även här, liksom i andra städer, finns åtskilligt 1700-tal kvar. Det
ljusa och glada nödgas man dock i stor utsträckning tänka
bort ur den nuvarande stadsbilden för att få fram 1700-talet —
byggnaderna stodo ännu till det stora flertalet med opanelade, röda
timmerväggar, och torvtaken voro ingen sällsynthet i 1700-talets
småstad. Över myllret av små röda trähus höjde sig rådhuset.

Med förmögna handelshus och med skepp på alla de sju
haven, flertalet byggda på städernas egna varv, hade Smålands
kuststäder i allra högsta grad sina ansikten vända mot havet.
Kofferdikaptener, sjöfolk och skeppstimmermän utgjorde också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>