Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Selling: En grandseigneur som turist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En dag i början av juli reste Tessin till baron Cederhjelm på
Lindholmen, dit vägen var kantad av runstenar. Målet var det
gamla stenhuset, som emellertid var så förfallet, att knappast
någon längre vågade sig in i Gustav Vasas födelserum, »varest
valvet är sprucket och muren bågnad. Av gamle konung Göstas
porträtt, som där stått, är endast ramen kvar, sedan
bröststycket blev prins Gustav av baron Cederhjelm givet.»
Av alla gårdar i grannskapet blir Tessin mest förtjust i Wäsby,
där hovmarskalken Charles De Geer just då »uppsätter och
lätteligen kan uppsätta ett vackert stenhus». Han besöker flera gånger
denna gård, »som är och vidare blir när byggnaden hinner
fullkomnas, den fagraste gård i Sveriget. Men om den skall till sina
prydnader underhållas, så måste herren till Wäsby vara
brukspatron på Leufsta.»
Det är påfallande, hur gärna Tessin talar om den förmögne
bruksägaren Charles De Geers stora resurser. Tessins egen
ekonomiska situation var nu mera prekär än vanligt, och
jämförelser på denna punkt trängde sig kanske därför på med ett extra
tillskott av bitterhet. Men han kände nog också ett stygn av
avundsjuka, när han jämförde De Geers eleganta anläggning med
sitt eget kära Åkerö, där många stolta planer måst reduceras eller
skrinläggas, därför att pengar ständigt fattades. På Wäsby kunde
den skicklige arkitekten Jean E. Rehns projekt följas utan
inskränkningar, och här skapades också en enhetlig miljö av låga
byggnader, vilkas elegans och vackra proportioner äro av
betagande verkan.
Den 12 juli vänder Tessin åter till Stockholm, och några dagar
senare reser han med slup ut till Svindersvik, som den
ovannämnde, generöse och mycket förmögne direktören Claes Grill »på
så frynteligt sätt lånt mig över sommaren och varest i litet finns
allt vad vackert nämnas kan». Han blir nästan lyrisk, när han
skriver om stället: »En härlig utsikt åt stora segelleden, ett
ombyte av skuggrika dälder och brantaste berg, angenäma
promenader, god grannskap (staden undantagandes), ett på modellet
av Svartsjö väl byggt och fullkomligen nätt inrett hus, en
fruktbärande trädgård, ett väl försett bibliotek, målningar,
kopparstycken, bekvämligheter. Med ett ord: naturens lek, herr
Grills pung och smak samt min vän salig herr baron Hårlemans
konst hava gjort av Svindersvik ett människonöje, som har få
likar i täckhet och städning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
