- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
132

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alrert Sandklef: Bockstensfyndet. Notiser om 1300-talets dräktskick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Albert Sandklef

Kong Albret gånger ad Kjøbinghavns Gade,
hanom sommer baade Pris og Ære:
Femten af de svenske Ridder
de struden efter hanom bære.

Visans hätta är väl tilltagen i största laget. Det blev dock sed
litet varstans i Europa under senare delen av 1300-talet att göra
struten både lång och bred, vilket i sin tur medförde klagomål
från kyrkans sida. År 1359 förbjöd biskopen av Skalholt på
Island såväl präster som klockare att bära hättor som hade bredare
strut än två fingrars bredd och som var längre än en aln. Vid denna
tid hade struten vuxit ut betydligt, och de biskopliga måtten voro
säkert tilltagna i underkant. Bockstensmannens strut är omkring
en och en halv aln lång. Den kan därför vara tillverkad ungefär
vid tiden för biskopsbrevet i Skalholt.

Ursprunget, en liten påse i nacken, i vilken man kunde bära
mynt och andra småsaker, var snart förgätet. En sammansydd,
smal tygremsa kunde ju inte tjäna något praktiskt ändamål. Men
liksom nutidens herrar bära en tygremsa framtill, slipsen, så
kunde ju 1300-talets få ha en i nacken. Båda äro lika onyttiga.

Med tiden blev den manliga kolten kortare och hosorna
samtidigt längre, för att slutligen sys samman till ordentliga
byxor. Den rundskurna kappan av samma snitt som
Bockstensmannens torde snart ha upphört att begagnas; den återfinnes
inte på några avbildningar efter Bockstensmannens tid. Hättans
långa strut fyllde ingen annan uppgift än den dekorativa.

Men kvinnorna då? Ja, skillnaden mellan männens och
kvinnornas kläder är under 1300-talet mestadels försvinnande liten.
Ofta ser man dem avbildade i så lika kläder, att man på dessa
inte kan avgöra om det är fråga om en kvinna eller en man.
Men en skillnad fanns. Ända sedan förhistorisk tid hade
kvinnorna kunnat gå med ärmlösa kläder, medan männens håriga
armar alltid skyldes av ärmar. Ibland finner man på
avbild-ningarna kvinnokläder som äro längre nedtill men mera urringade
upptill och stundom utan ärmar.

Kvinnornas huvudbeklädnad däremot skiljer sig ofta tydligt
från mannens. Bar mannen struthätta så bar den gifta kvinnan
måhända en på annat sätt draperad, löst hängande huvudbonad,
som dolde håret liksom struthättan, men som kunde vara lösare,
friare än denna. På avbildningar från 1300-talet, bland annatfrån
1350-talet, kan man dock få se kvinnor med struthätta. Om

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free