Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Selling: Stormaktens huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Selling
Vogels kopparstick från 1640-talet. Men där får man veta namnet
på »der Inventor und Baumeister dieses Werkes»: Hans Jacob
Kristler aus Strassburg. Själv står Kristler i ett hörn av bilden,
dirigerande timmermän, stenhuggare, murare och smeder.
Nästan alla de byggmästare och stenhuggare, som skapat de
måleriska fasaderna och portalerna i Stockholm på Kristinas tid,
var tyskar, liksom det tyska inflytandet då dominerade även på
andra områden. Mästare till Petersénska huset »så med portaler
som gavlar och annat mera» var Christian Julius Döteber från
Leipzig. När han och sex andra mästare år 1639 beslöt att inrätta
ett sten- och bildhuggarämbete, var samtliga av tysk härstamning.
Men den tyska hegemonien varade inte länge. Snart bröt en ny
byggnadsstil igenom, mera stramt arkitektonisk och klassiskt
behärskad. De kulturella förbindelserna med Nederländerna och
Frankrike — senare också med Italien — blev allt intimare.
Den första byggnaden i Stockholm i klassisk stil uppfördes av
holländaren Louis De Geer, »den svenska industriens fader». På
1640-talet knöts han mera definitivt till sitt nya hemland, och 1646
fick han svenskt adelsbrev av drottning Kristina. Samma år
började han bygga ett nytt hus på sin malmgård, nu Götgatan 16 A.
Ritningarna hämtade han från Holland, och till sitt yttre påminner
huset också om några av de berömda holländska
1600-talspalat-sen, t. ex. Mauritzhuis i Haag. Liten och välproportionerad, med
höga pilastrar och genomgående taklist bröt den nya byggnaden
starkt mot en äldre flygel på platsen, uppförd ett decennium
tidigare med trappgavel och rik skulptur.
Riddarhuset hör till de byggnadsverk i Stockholm, som
beundrats i alla tider och under alla smakriktningar. Kanske går
Erik Dahlberg litet väl långt i patriotiskt nit, när han 1662 slår fast,
att det »kan väl jämföras med och ger i dyrbarhet och prakt föga
efter det i Rom av den förträfflige Michelangelo nybyggda
Kapitolium». Men som stilbildande kan denna klassiskt vackra byggnad
knappast överskattas. Dess pilasterfasad och eleganta tak med
vertikal mellandel efterliknades i mer eller mindre förenklad form
både i Stockholm och ute i landet. Holländaren Vingboons ritade
fasaden vid mitten av 1650-talet, bygget fullbordades och taket
formades av den franskättade Jean de la Vallée.
På flera håll i staden växte det upp nya byggnader, som i värdiga
former och klassisk dräkt på samma sätt bröt av mot gavelhusens
yverborna ståt. Några kan vi ännu beskåda, Skeppsbron 10, den
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
