Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: Resa med riksens antikvarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resa med rikse?is antikvarier
säteritak med fyra höga skorstenar. Gården ligger lyckligt
undangömd från allfarvägen och har därför kunnat bevara ett
ålderdomligt kynne, men detta kynne härrör ändå bara från Fredrik I:s tid,
och om gårdens tidigare öden vet den nuvarande arrendatorn,
ryttmästare Pauli, inte mycket. Men genom en vitkalkad källarhals av
samma typ som Ornässtugans tar han oss med sig ner i några
källarutrymmen under manbyggnaden och för oss sedan till liknande
utrymmen under en angränsande flygel. På bägge ställena
konstaterar antikvarierna att taken bärs upp av välvda murar med
tegelförband, som måste dateras till 1400-talet eller 1500-talets början
och som alltså unge herr Gustaf mycket väl kan ha gömt sig under.
Ryttmästarn är nöjd med beskedet men har genast ett nytt
bekymmer. Vad ska man göra med den här gamla tegeltrappan i flygeln
— den vittrar sönder bit för bit men den är så vackert lagd att jag
inte vill rasera den? Bvgg en landgång över den, säger Sigurd
Curman resolut. Så löses en liten byggnadsminnesfråga sakligt och vant.
Fullt så enkelt var det inte att lösa problemet om hur det höga
stenhus varit beläget, som Karl IX byggde här och som Erik
Dahl-bergh tecknat. Vi såg Sigurd Wallin snabb som en hungrig vessla
ila omkring bland tegelskärvor och stenflis under blommande
syrener på en höjdplatå i parken, och i trygg förvissning om att han
omsider skulle bena upp saken såg vi andra oss omkring bland
möbler, målningar och pretiosa av den associationsväckande sort,
som av gammalt hör samman med svensk herrgårdskultur. Och
några av oss tänkte att här skulle vi gärna bli bofasta livet igenom
och ägna vårt förnäma otium åt att dagligen inspektera de bägge
ekar som Gustaf I och Gustaf III planterat i trädgårdsbacken.
Men en blandning av nyfikenhet och ängslan drog oss vidare till
Mälsåker, det eleganta Tessinslottet, som härjades av en
vindsbrand den 24 januari 1945, då ett utbildningsläger för norska
befrielsestyrkor var förlagt hit. Förhoppningen om att slottet efter
kriget skulle tillfalla svenska staten gick tyvärr om intet, det
hamnade i stället i privata händer och på dem föll det alltför tunga
ansvaret att restaurera Tessin d. ä:s skapelse med allt vad den
rymmer — eller rymde — av praktfull barockinredning.
Den disiga försommarafton, då vi sakta puttrade in till
Mäls-åkers brygga förbi de storryssjor, som här alltjämt på gammalt
maner sätts ut för gös och gädda i det grunda vattnet, var hela slottet
inklätt i ett rutverk av byggnadsställningar och på det nylagda ytter -
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
