Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spelåren 1893-1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIGGARSTUDENTEN
obetydlig operett, som kommit upp så gott som uteslutande för
att man på teatern skulle få hämta andan ett slag och
förbereda nästa nyhet. Den var Wagners Lohengrin, som
»värdigt inrangerade sig bland teaterns tidigare
Wagner-framföran-den». Det börjar i de här referaten bli litet svårt att variera
rosorna för Öhman — somliga ansågo, att han som Lohengrin
nådde högst i sin konst hittills, under det andra funno hans
Tannhäuser mera konstnärligt fulländad. Inga Peters gjorde »en
utsökt älsklig och sångligt mästerlig tolkning» av Elsa. Eric
Åby och fru Lejdström gjorde Telramund och Ortrud, bägge
»lika bra sångligt som dramatiskt». Kempendahl var kungen och
Zetterman härroparen. Det var glansdagar på Stora teatern,
dessa Lohengrin-förestäilningar, och teatern var föremål för
hela stans intresse.
Ur en samtida mellanaktsbit efter premiärrecensionen låna vi:
Göteborg hade musikfest i går, och vår gamla lyriska scen
var skådeplatsen för festligheten. Det var Wagners Lohengrin,
som — sent omsider sägs det ■— kom till oss. Herr och fru
samt fröken Göteborg hade också tagit teatern i besittning till
sista plats, och med länets hövding i spetsen njöto vi den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
