Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boos, som haft 8ig hans själavård anförtrodd.
Då de kommit inom spetsgården, knäföllo de alla
tre på granrishögen, då Anckarström sjelf gjorde
bön, afbad ännu en gång sina många och svåra
synder, och kastade sig med förtröstan uti Guds
och Jesu armar; hvarefter presterna läste öfver
honom Fader Vår och Välsignelsen. Sedan steg
han upp, tog båda presterna i famn, kastade af
sig surtouten, tog upp en hvit mössa ur fickan,
satte den på sig och strök håret i nacken upp
under densamma; hvarefter pastor Boos tog en
långhalsduk och band för hans ögon, sägande,
att detta mörker snarligen skulle förvandlas uti
det eviga och herrliga ljuset, hvarvid han
uppräckte båda armarne till himmelen. Således
färdig, ledde de honom upp på sjelfva afrättsplatsen,
lade honom ner, och sedan hufvudet var väl
pas-sadt på sitt block och handen lagd på det andra,
lutade sig pastor Boos ned, strök med sin hand
öfver hans bara bals och sade: ”Dig är förvarad
herrlighetens krona”; hvartill han med tydlig och
oförfärad röst svarade: ”Pris och ära vare dig,
Herre Jesu innerlig!” då i detsamma
mästermannen och rackaren skiljde hufvudet och handen
ifrån kroppen. Alla åsågo med största förundran
denna hans stora frimodighet och synbara glädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
