Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alkärret, oaktadt sin schweizerilänga ännu icke
kan betraktas som en värdig ingång till
Stockholmarnes jordiska paradis, torde det likväl icke
dröja länge, innan en stolt theaterbyggnad med
tinnar och torn der kommer att resa sig, på samma
gång den fordna trånga Allmänna gränden genom
utvidgning och ritning at en del gamla
träbyggnader blifver förvandlad till en ståtlig entré för att
värdigt mottaga den anländande. Hufvudingången
från landsidan är åter den märkvärdiga Blå Porten,
hvars ursprungliga blåmålade grindar dock
långt för detta måst vika för de i konung Oscars
tid uppsatta och med jagtens emblemer prydda
gallergrindarna. Blå Porten heter denna ingång
icke desto mindre ännu i denna dag, ehuru
tvifvelaktigt är, huruvida icke porten sjelf, så
elegant den ock nu är, totalt bortglömmes för det
strax derinvid belägna och efter densamma
uppkallade värdshuset, som af gammalt eger en stor
ryktbarhet och hvars "specialité" utgöres af dessa
aborrar, hvilkas make man lär söka förgäfves öfver
allt annorstädes i den stora staden och dess
omgifningar, — så försäkra åtminstone verserade
ichtygophager.
Vid Blå Porten, hvars fordom anspråkslösa
byggnader nu blifvit efterträdda af ordentliga
palatser, visserligen af trä, men dock palatser och
framförallt med både comfort och lyx inredda för
sitt syftemål, delar sig vägen och leder till
venster utmed Djurgårdsvikens strand, till höger fram
till Djurgårdsstaden och Djurgårdsslätten. Vilja vi
följa den sistnämnda vägen, så har man till höger
den efter en ritning af Blom i Maurisk stil år
1825 uppförda mur, som undanskymmer de vid
stranden befintliga galér-skjulen, medan till
venster en liten slätt öppnar sig och visar stället,
der Djurgårdstheatern fordom låg, både den äldre,
De Broon-Wildnerska, från hvars anspråkslösa
tiljor så mången utmärkt talang tjusat vår
hufvudstads publik, och den sednare Mineur’ska, hvilken
blef lågornas rof sommaren 1865. Öfver den
brända tomten är utsigten numera fri till
Sevilla, en enskild persons vackra sommarboning,
till det efter en föregående egare uppnämnda
Bähr’ska schweizeriet, och till den på höjden af ett
berg, hvilket bildar en brant ättestupa, thronande
Skansen, fordom Burgmans Fåfänga kallad, der den
älskliga Emilie Högqvist några år tillbragte sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
