Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en nära nog lika viktig roll som måne och sol. I själva
verket växlar denna planets ljusstyrka, till skillnad från
de planeters som ligga utanför jordbanan, men i likhet
med månens, från fullt ljus, som uppges vara så starkt
att det kastar skugga i tropikerna, till nästan
fullständigt mörker. Dess period är mycket nära 1,6 år (den
är omkring två timmar kortare och därför infördes hos
mexikanarne en negativ korrektion om en dag hvar
tolfte period, motsvarande skottdagen vart fjärde solår,
men att dragas från i stället för att läggas till).
Uppenbarligen ägnar sig iakttagelsen av Venus’ ljusväxlingar
och ställning till solen alldeles förträffligt för
tidsmätningar, då det är fråga om längre perioder, och särdeles
väl för att bestämma det viktiga solårets längd, då fem
Venus-perioder mycket nära motsvara åtta solår. Det
fastställdes av de mexikanska prästerna att 104 solår
äro lika med 65 Venusperioder eller 146 »Tonalamatl».
Stjärnkulten var lika starkt utbildad i Mexiko som i
Babylon. Dess huvudtrossats angives av Alfredo
Chavero vara följande: »Skaparen-fadern var himmelen,
Xiuhtecutli, den azurblå herren. Modren var
Omecihuatl, Vintergatan, den dubbla härskarinnan». Som
bekant är vintergatan på en mycket lång sträcka från
stjärnbilden Svanen bort till närheten av Södra Korset
delad i två jämnlöpande grenar, det är sannolikt denna
omständighet, som givit anledning till uttrycket »den
dubbla härskarinnan». »Himlen inverkade på vintergatan
genom eld, ur hennes kosmiska materia frigjordes
stjärnorna, av vilka de förnämsta voro Tonatiuh, solen,
Tezcatlipoca, månen, och Quetzalcoatl, Venus. Dessa
upphöjdes till huvudgudar. För att kunna tillbedja
dem framställde man dem i mänsklig skepnad.
Myriader av bilder, föreställande dessa stjärngudar,
förfärdigades för religiösa ändamål av lera, trä eller sten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
